Bakgrunden till studien är den så kallade läskrisen i Sverige där glappet mellan hög- och lågpresterande elever har ökat. Med läskrisen som bakgrund valde vi att titta på effekter och lärares resonemang kring en läsinlärningsmetod. Syftet med studien är att undersöka läsinlärning i en autentisk miljö och i sin helhet, vilket innefattar både effekten av elevers ordavkodning och lärares resonemang samt tolkning av dessa. Studien innefattar en blandad metod i två delar som benämns del A och del B. Del A behandlar elevers testresultat inom avkodning vid tre testtillfällen: före, efter och sedan ytterligare fem veckor efter en intensivläsningsperiod. Denna del analyseras utifrån modellen The Simple View of Reading. Del B innefattar två lärares röster där de i halvstrukturerade intervjuer resonerar kring elevers testresultat under och efter en intensivläsningsperiod. Denna del analyseras utifrån ett relationellt och kategoriskt perspektiv samt modellen The Simple View of Reading. Tre testtillfällen genomfördes och resultaten från avkodningstesterna visar att de flesta elever ökar i antal lästa ord per minut. Samtidigt framgår det i del B via intervjuerna att lärarna ser mindre tydliga förbättringar i läsflyt, medan motivation och läslust blir påtagliga effekter. Genom att studera listläsning som en läsinlärningsmetod kan studien bidra till mer kunskap om vilka eventuella effekter i avkodning hos eleverna som framkommer och att lärare ute i verksamheten förstår syftet med metoden. Utifrån lärarnas resonemang är det relationella perspektivet mer framträdande. Lärarna reflekterar bland annat över miljö, nivåanpassning och samarbetet med andra professioner. Det framkommer ur ett kategoriskt perspektiv att lärarna uppfattar elevers avkodningskunskaper mer som ett resultat där fokus riktas mot siffror snarare än hur och varför eleverna läser som de gör.