Mot bakgrund av sjunkande resultat i läsförståelse väcks frågan om denna negativa trend kan vändas. Enligt The Simple View of Reading (Gough & Tunmer, 1986) bygger läsförståelse på två faktorer: ordavkodning och språkförståelse. När dessa samverkar utvecklas läsförståelsen och läsaren kan så småningom nå en mer flytande läsning. För att utveckla säker avkodning behöver barnet ha flera olika förmågor, varav fonologisk medvetenhet är grundläggande. Tidigare forskning gjord av Lundberg m. fl. (1988) visade att den fonologiska medvetenheten går att öva upp redan på förskolan genom systematisk och explicit undervisning. Longitudinella studier gjorda av Kjeldsen m. fl. (2003) visar att effekten kvarstår långt efter att interventioner som främjar fonologisk medvetenhet är genomförda. Syftet med denna studie var att undersöka om en intervention som utgår från materialet Före Bornholms (Sterner & Lundberg, 2018) kan påverka barns fonologiska medvetenhet i förskolan. Studien utgick ifrån en kvantitativ ansats och genomfördes som en Single Subject Design (SSD) (Alnahdi, 2013). Dessutom genomfördes pre, post och follow-up tester. Interventionen genomfördes under sex veckor med totalt 15 interventionstillfällen om ca 30 min vardera. Resultaten ger en indikation på en ökad fonologisk medvetenhet hos samtliga barn som följdes i studien. En möjlig slutsats som skulle kunna dras är att systematiska övningar med fokus på fonologisk medvetenhet går att genomföra på förskolan, och i de flesta falla verkar det ge en positiv effekt på barns fonologiska medvetenhet.  Förskolans uppdrag är att främja det livslånga lärandet (Skolverket, 2018). Genom att arbeta med fonologisk medvetenhet kan förskolan främja utvecklingen av den fonologiska medvetenheten och därmed barns tidiga läsförståelse (Schuele & Boudreau, 2008). Studiens titel kommer ifrån materialet Före Bornholm (Sterner & Lundberg, 2018) där varje samling avslutas med ramsan “Ringeli, ringeli rosen, gula aprikosen. Blå viol, förgätmigej. Allesammans reser sig...”