Syftet med studien är att undersöka hur förskollärares förhållningssätt har betydelse öfr relationsskapandet med vårdnahdshavare och barn under introduktionen. Studien utgår från följande två frågeställningar: Hur framställer förskollärare sitt förhållningssätt till relationsskapande med vårdnadshavare och barn under introduktionen samt hur framställer förskollärare relationsskapandets betydelse för barns välmående. Den sociokulturella teorin ligger till grund för den här studien. Studien bygger på en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra olika förskollärare i tre olika kommuner. Studien tar hänsyn till Vetenskapsrådets etiskta principer. För att analysera empirin användes innehållsanalys. Den empirin som samlades in, kategoriserades in i tre teman. Resultatet visar att relationsskapandet är en central del av introduktionen. Kommunikation har en avgörande roll för relationen mellan förskollärare, vårdnadshavare och barn. Förskollärarna beskriver vikten av att vara lyhörda och flexibla i mötetet med de nya familjerna. Språkförbristningar är den största utmaningen i relationsskapandet. Slutsatsen är att förskollärare behöver bidra med en medveten och respektfull kommunikation, då det bidrar till ett tryggt samspel mellan förskollärare, vårdnadshavare och barn. Vilket i sin tur lägger grunden för en långsiktig relation.