Abstrakt

Denna studie undersöker hur fenomenet extra anpassningar definieras och avgränsas i internationella dokument och i nationella styrdokument. Ytterligare fokus utifrån studiens frågeställningar är på beskrivning av en organisation och av arbetet med genomförandet av extra anpassningar i en skolorganisation samt hur arbetet med extra anpassningar relaterat till skolans kompensatoriska uppdrag beskrivs.

Skollagen (SFS 2010:800) och FN:s barnkonvention (UNICEF Sverige, 2024) belyser barns rätt till en likvärdig utbildning. Tydliga definitioner och konkreta exempel på vad som ska bedömas vara extra anpassningar saknas. Detta riskerar att fördröja att extra anpassningar ges till elever i behov av stöd. Skillnader i hur fenomenet tolkas kan påverka kvaliteten och likvärdigheten i stödinsatserna.

I denna kvalitativa studie har en dokumentanalys och en verksamhetsanalys gjorts med intervjuer av skolpersonal på olika nivåer inom en skolorganisation. Dokumentstudien omfattar internationella och nationella dokument. Intervjuer har genomförts med informanter på olika nivåer inom organisationen. Insamling av extra anpassningar, dokumenterade under fem års tid, har skett.

I studien analyseras resultaten utifrån ett verksamhetsteoretiskt perspektiv i kombination med ett hermeneutiskt förhållningssätt.

Resultaten visar att det finns en variation i hur lärare tolkar begreppet extra anpassningar och att de efterfrågar kompetensutveckling för att kunna höja sin kompetens i att möta elever efter deras förutsättningar och behov. Goda relationer mellan lärare och elever är en framgångsfaktor för en positiv utveckling av elevers måluppfyllelse och mående. Koppling mellan extra anpassningar och skolans kompensatoriska uppdrag framkommer på det sättet att skolan har strukturer för stöd till elever vars vårdnadshavare saknar tillräckliga kunskaper i svenska språket för att kunna hjälpa sina barn med läxor.

Begreppet extra anpassningar är otydligt definierat i styrdokumenten, variationer i hur extra anpassningar bedöms och genomförs finns. En slutsats är att det finns ett behov av kompetensutveckling för lärare i specialpedagogiska frågor för att nå en likvärdighet på skolan.