Bakgrund: Psykisk ohälsa som kan drabba alla människor är ett växande folkhälsoproblem både globalt och i Sverige. Patienterna med psykisk ohälsa drabbas oftast av en samsjuklighet av både psykiatriska och somatiska besvär. Samsjukligheten leder till en komplex situation för patienten då de behöver söka vård i olika vårdkontexter, vilket gör att allmänsjuksköterskan möter dessa patienter oavsett var de arbetar. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med psykisk ohälsa upplever den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes. Urvalet bestod av 11 originalartiklar från olika databaser. Datamaterialet analyserades med Fribergs femstegsmodell, inspirerad av metasyntesen för att göra en integrerande sammanställning av befintlig kvalitativ forskning. Resultat: Resultatet ledde fram till tre huvudteman 1) Vårdrelationens betydelse. 2) Vårdstrukturella förutsättningar och 3) När vårdmötet brister. Patienter med psykisk ohälsa upplever en brist i vårdandet i den somatiska vården. Där vårdrelationen brister i tre steg 1) Kommunikation, 2) Samordning och 3) Individanpassning. När dessa aspekter brister upplever patienten minskad trygghet och en rädsla för att bli dömd samt stigmatiserad. Empati och medkänsla är två faktorer som patienter upplevde som viktiga för vårdandet. Resultatet hos patienter som upplevde stigmatisering eller att de blev dömda blev att de inte sökte vård. Slutsats: Samspelet mellan olika vårdinstanser underlättar för att vårda patienter med samsjuklighet. Patienter med psykisk ohälsa kräver att sjuksköterskan intar ett förhållningssätt som genomsyras av att se patienten som en helhet. Genom att vårdare använder sig av empati, medkänsla och engagemang stärks patientens positiva upplevelse av vården och utfallet blir bättre.