Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare kan arbeta med bemötande och inkludering av nyanlända barn och deras vårdnadshavare. Studien belyser betydelsen av ett respektfullt och medvetet förhållningssätt som en avgörande faktor för att etablera trygghet och tillitsfulla relationer. Särskilt uppmärksammas mötet med nyanlända familjer, där förståelse för individernas specifika livssituation och kulturella bakgrund utgör kärnan i arbetet för att främja delaktighet. Vidare betonas användningen av lågaffektivt bemötande och multimodal kommunikation som metoder för att hantera utmanande situationer och underlätta samverkan. Studien utgår från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från fyra olika verksamheter genomförts. Valet av metod möjliggjorde djupgående beskrivningar av respondenternas erfarenheter och skapade ett rikt underlag för analys. Resultatet belyser att förskollärares professionella bemötande är avgörande för att skapa inkluderande miljöer. Genom att kombinera ett lyhört och individuellt anpassat förhållningssätt med relationsskapande arbete och tydlig informationsgivning stärks förutsättningarna för nyanlända familjers integration i förskolan. Multimodala verktyg och språkliga resurser framstår som centrala pedagogiska metoder för att överbrygga språkbarriärer. Samtidigt identifieras utmaningar relaterade till språk, kultur och tidigare trauman, vilket understryker behovet av reflekterande och medvetna pedagogiska strategier i arbetet med nyanlända barn och vårdnadshavare.

The purpose of this thesis is to contribute to the knowledge of how preschool teachers work with the reception and inclusion of newly arrived children and their guardians. The study highlights the significance of a respectful and conscious approach as a decisive factor in establishing security and trustful relationships. Particular attention is given to the encounter with newly arrived families, where an understanding of the individuals' specific life situations and cultural backgrounds constitutes the core of the effort to promote participation. Furthermore, the use of low-arousal approaches and multimodal communication is emphasized as methods for managing challenging situations and facilitating collaboration. The study adopts a qualitative approach, utilizing semi-structured interviews with six preschool teachers from four different settings. The choice of method allowed for in-depth descriptions of the respondents' experiences and provided a rich foundation for analysis. The results indicate that the professional reception provided by preschool teachers is essential for creating inclusive environments. By combining a responsive and individually adapted approach with relationship-building work and clear information, the conditions for the integration of newly arrived families into preschool are strengthened. Multimodal tools and linguistic resources emerge as central pedagogical methods for bridging language barriers. Simultaneously, challenges related to language, culture, and previous trauma are identified, underlining the need for reflective and conscious pedagogical strategies in the work with newly arrived children and their guardians.