Syftet med studien är att undersöka och få en fördjupad förståelse för hur förskollärare uppfattar högläsningens betydelse som pedagogiskt verktyg i förskola. För att undersöka och besvara studiens frågeställningar har empirin samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från tre olika förskolor i två kommuner i södra Sverige. Empirin har analyserats utifrån sociokulturell teori med fokus på begreppen socialt samspel, mediering, kulturella redskap, samt den proximala utvecklingszonen och scaffolding. Studiens resultat synliggjorde att högläsning har en viktig roll i förskolans verksamhet. Det framkom att förskollärarna använde högläsning med flera olika syften både som ett pedagogiskt verktyg och som ett sätt för att främja barns vila och återhämtning. Resultaten visade även att högläsning ofta genomfördes i multimodala former där förskollärarna använde flera uttrycksformer såsom bilder, kroppsspråk, röstvariation, bildstöd, TAKK och digitala verktyg för att stödja barns förståelse och engagemang. Slutligen visade resultaten att förskolans organisatoriska förutsättningar till exempel tid, planeringstid, reflektionstid, barngruppsstorlek, material och lokaler påverkade möjligheterna att genomföra högläsningen som ett pedagogiskt verktyg på ett sätt som stödjer barns lärande och utveckling.

The purpose of this study is to investigate and gain a deeper understanding of how preschool teachers perceive the significance of read-aloud as a pedagogical tool in preschool. To explore and answer the research questions, empirical data were collected through semi-structured interviews with six preschool teachers from three different preschools in two municipalities in southern Sweden. The data were analyzed using a sociocultural theoretical framework, focusing on the concepts of social interaction, mediation, cultural tools, the zone of proximal development, and scaffolding. The results of the study highlighted that read-aloud plays an important role in preschool practice. It emerged that preschool teachers used read-aloud for multiple purposes, both as a pedagogical tool and as a means to promote children’s rest and relaxation. The findings also showed that read-aloud often took place in multimodal forms, where teachers used various modes of expression, such as pictures, body language, vocal variation, visual support, sign-supported communication (TAKK), and digital tools to support children’s understanding and engagement. Finally, the results revealed that organizational conditions in the preschool, such as time, planning time, reflection time, group size, materials, and facilities, affected the opportunities to conduct read-aloud as a pedagogical tool in ways that support children’s learning and development.