Studien syftade till att undersöka om personlighetsdrag utifrån femfaktormodellen och prokrastinering kunde associeras med stress hos universitetsstudenter i Sverige. I studien deltog 97 studenter från två medelstora universitet i södra Sverige som besvarade en enkät med 31 frågor. Korrelation och multipel regressionsanalys användes vidare till att analysera resultatet. Resultatet indikerade att prokrastinering korrelerade positivt med stress vilket innebar att högre nivåer av prokrastinering var relaterat till högre stress. Det framkom även en negativ korrelation mellan personlighetsdraget emotionell stabilitet och stress vilket innebar att mer emotionellt stabila individer upplevde lägre stress. Resultatet gick huvudsakligen i linje med tidigare forskning men fler studier kan behövas för att fastställa sambandet mellan stress och variablerna som det inte kunde ses ett signifikant samband för i studien. Slutsatsen drogs att högre prokrastinering innebär en ökad risk för stress samt att högre grad av emotionell stabilitet kan ses som en skyddande faktor mot stress.