Syftet med denna studie är att undersöka hur elevinflytande realiseras i gymnasialinstrumentalundervisning och vilka uppfattningar musiklärare har om elevinflytandets funktionoch dess betydelse. Studien genomsyras av ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär attstudiens fokus ligger på att synliggöra vilka variationer som finns i fenomenet elevinflytandeoch hur det uppfattas av olika musiklärare. Forskningsfrågorna behandlar hur elevinflytandesynliggörs i undervisningen och hur musiklärare arbetar med elevinflytande på daglig basis.

Metoden som använts är kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med tre legitimerade och verksamma musiklärare som arbetar på gymnasieskolan. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Dahlgren och Johanssons (2019) analysmodell i sju steg. Utfallsrummet av analysen består av tre delar: elevinflytande och styrdokument, praktisk tillämpning av elevinflytande och för- och nackdelar med elevinflytande.

Resultatet visar att fenomenet elevinflytande främst realiseras genom dialog och individualisering. Informanterna uppfattar elevinflytande som en positiv aspekt av undervisningen. Däremot varierar graden av inflytande beroende på lärarens pedagogiskautgångspunkt och de krav som styrdokumenten har. Två informanter uppfattar elevinflytandetsom ett verktyg för motivation och ett samarbete mellan lärare och elev, medan den tredjeinformanten betonar behovet av struktur och progression. Studien visar att elevinflytande kanbidra till ökat engagemang och ökad motivation, men att utmaningar finns kopplade tillkursmål. Studien bidrar med djupare förståelse av hur elevinflytande implementeras ochanvänds i gymnasial undervisning, ett begränsat område sett till tidigare forskning.