Constructive journalism is a journalistic movement or “ideology” that criticises the negativity and conflict present in traditional journalism. According to constructive journalism, negativity and conflict must be complemented by, but not substituted by, potentials (things that are already good or solutions to things that could be better).

This thesis explores how the Swedish public service radio’s program “Ekot” is uses constructive journalism in their coverage of the climate meeting COP30.

Using a qualitative narrative analysis 60 news broadcasts from the Swedish public service radio, spread across 15 days during the COP30 meeting, gets analysed. Constructive journalism was identified by looking for which problems, potentials, and PERMA elements (positive emotions, engagement, good relationships, meaning, achievement) that are present.

The thesis only studies the Swedish public service radio, and only the topic “the climate meeting COP30”. Therefore the thesis can’t say a lot about neither climate reporting or the Swedish public service radio in general. The thesis doesn’t explore, and therefore can’t say anything about, the intentions behind the coverage, only the actual coverage that was broadcasted in the end.

The thesis therefore paints a picture of how the Swedish public service radio’s coverage of COP30 looked through the perspective of constructive journalism. However, the method is general enough to be used for any medium or topic.

Both the Swedish public service mission and the Swedish public service radio’s own goals goes hand in hand with what constructive journalism says it can provide. Since climate change is often seen as an important question for society, it is relevant to explore how such a question is covered – and if the Swedish public service radio achieves its mission and goals. In this thesis constructive journalism is both used as a recommendation for how news organisations can create nuanced and accurate coverage, but also as a tool for analysis.

This thesis uses the definitions of constructive journalism as provided by Bro (2023) and is expended upon by using perspectives of positive psychology provided by McIntyre and Gyldensted (2017).

This thesis shows that there are distinct signs of constructive journalism in the reporting of Ekot’s coverage of the climate meeting COP30. There are both problems and potentials, as well as PERMA elements, present in the coverage. The problems, potentials, and PERMA elements are presented in multiple different ways: by a reporter or news anchor, by a reporter referencing a source (“shows a report from …” or “according to …”), or by a source (interviewee). This shows that the Swedish public service radio acts well according to constructive journalism – and therefore their own mission and goals – when it comes to their coverage of the climate meeting COP30.

Konstruktiv journalistik är en journalistisk rörelse eller ”ideologi” som kritiserar den traditionella journalistikens fokus på negativitet och konflikt. Enligt konstruktiv journalistik måste negativitet och konflikt kompletteras, men inte helt ersättas av potentialer (saker som redan är bra eller lösningar på saker som kan bli bättre).

Den här uppsatsen undersöker hur Sveriges Radio Ekot använder konstruktiv journalistik i sin rapportering av klimatmötet COP30. 

Genom en kvalitativ narrativ analys undersöks 60 sändningar från Sveriges Radio Ekot spritt över 15 olika dagar under klimatmötet COP30. Konstruktiv journalistik identifierades utifrån hur problem och potentialer presenterades samt utifrån vilka PERMA-element (positive emotions, engagement, good relationships, meaning, achievement) som var med.

Uppsatsen studerar bara Sveriges Radio Ekots rapportering, och bara ämnet ”klimatmötet COP30”. Därför kan inte uppsatsen säga något om varken klimatrapportering eller Sveriges Radios rapportering i stort. Uppsatsen undersöker heller inte, och kan därför inte säga någonting om, de intentioner som fanns bakom rapportering, bara den utsända rapporteringen.

Uppsatsen ger alltså en bild av hur Sveriges Radio Ekots rapportering av COP30 såg ut utifrån perspektivet konstruktiv journalistik. Metoden är dock generaliserbar och kan utföras på vilket medium och ämne som helst.

Både public service-uppdraget och Sveriges Radios egna mål går i linje med det som konstruktiv journalistik säger sig kunna erbjuda. Då klimatfrågan ofta beskrivs som en samhällsviktig fråga är det relevant att se hur rapporteringen kring en sådan fråga ser ut – och om Sveriges Radio når upp till sitt uppdrag och sina mål. Konstruktiv journalistik används både som en rekommendation för hur journalistiskt arbete kan gå till för att säkerställa mångsidig och rättvisande rapportering, men också som ett verktyg för analys.

I den här uppsatsen utgår konstruktiv journalistik från definitioner uppsatta av Bro (2023) och byggs på med ett perspektiv utifrån positiv psykologi utifrån McIntyre & Gyldensted (2017).

Denna uppsats kommer fram till att det finns tydliga drag av konstruktiv journalistik i Sveriges Radio Ekots rapportering av klimatmötet COP30. I rapporteringen finns både problem och potentialer samt PERMA-element. Problem, potentialer, och PERMA-element presenteras på flera olika sätt: av reporter eller nyhetssändare, av en reporter eller nyhetssändare med hänvisning till en källa (”enligt en rapport från …” eller ”säger NN”), eller av en källa (intervjuperson). Detta visar på att Sveriges Radio förhåller sig bra till konstruktiv journalistik – och där med public service-uppdraget och sina egna mål – när det kommer till rapporteringen från klimatmötet COP30.