Recreational fishing provides substantial societal value but also represents a widespread form of exploitation of wild fish populations. In this thesis, I integrate approaches from fisheries science, ecology, animal behaviour, and eco-evolutionary modelling to examine how recreational fishing affects fish and fisheries through selective capture, catch-and-release, and temperature-dependent exposure.

Using large-scale digital angling data from Swedish inland fisheries combined with monitoring and environmental data, I show that angling selectively captures large individuals and predatory species. Species such as European perch and pikeperch are overrepresented in catches relative to their availability, and the size distribution of captured fish is shifted towards larger individuals. I further show that release rates have increased markedly over the last 14 years, reducing harvest while maintaining selectivity.

I find that angling exposure is strongly structured by water temperature, with effort peaking at relatively warm conditions and concentrated to a limited part of the annual thermal range. Species-specific catches vary across the temperature gradient in ways broadly consistent with species’ thermal niches, whereas release rates change little between typical and high-temperature conditions.

I also investigated sublethal effects of catch-and-release using field and laboratory experiments. In northern pike, I found no detectable effects of capture on reproductive traits, including spawning migration timing, maturity status, egg size, and egg viability. Similarly, experimental exposure to catch-and-release stress in rainbow trout revealed no evidence of lasting impairment, but did cause short-term reductions in working memory, followed by recovery over time.

Using eco-evolutionary modelling, I show that long-term size-selective angling can alter life-history traits in perch populations, including growth, maturation, and reproductive investment. Despite relatively low to moderate angling pressure, detectable evolutionary changes have accumulated over the past century. Projections suggest that these changes will continue under ongoing fishing, while recovery following cessation of harvest may be slow and incomplete.

Together, these results show that recreational fishing can influence fish populations in many ways, where selective capture, widespread release, and environmentally structured exposure shape both immediate and long-term outcomes. This highlights the need for management approaches that consider not only how many fish are harvested, but also which individuals are captured, when fishing occurs, and how capture affects survival and fitness.

Fritidsfiske har ett stort värde för samhället då det erbjuder rekreation, naturupplevelser och ibland god och näringsrik mat. Samtidigt påverkas fiskbestånd genom både uttag och catch-and-release (C&R), där det förstnämnda innebär att fisken tas bort ur beståndet, medan det senare kan orsaka allvarlig stress och i vissa fall dödlighet. Kunskapen om hur omfattande fritidsfiskets påverkan är och genom vilka mekanismer påverkan uppstår är fortfarande begränsad, vilket försvårar en effektiv förvaltning. I denna avhandling har jag studerat detta med fokus på spöfiske, och undersökt vilka fiskar som fångas, hur fiskets genomförande och framgång varierar med vattentemperatur, vad som händer när fisk återutsätts och vilka långsiktiga evolutionära effekter fisket kan få.

En betydande del av avhandlingen bygger på ett forskningssamarbete med iFiske AB, genom vilket jag fått tillgång till 1,7 miljoner digitala fångstrapporter inskickade mellan 2011 och 2024 från nästan 1 500 svenska fiskevårdsområden. Genom att kombinera dessa data med standardiserade provfiskedata från det nationella registret över sjöprovfisken (NORS, Sveriges lantbruksuniversitet) har jag kunnat sätta fångsterna i relation till hur fiskbestånden är sammansatta vad gäller arter och storlek.

Resultaten visar tydligt att fritidsfiskarna inte fångar fisk slumpmässigt. I stället utgörs fångsten främst av större individer och rovfisk. Arter som abborre och gös fångas oftare än vad man skulle förvänta sig utifrån deras förekomst i bestånden, medan andra vanliga arter såsom mört och gärs fångas mer sällan. Även inom arter är fångsten selektiv: de fiskar som fångas är i genomsnitt betydligt större än den genomsnittliga storleken i bestånden. Detta innebär att fritidsfiske, precis som yrkesfiske, kan skapa en selektiv borttagning av stora individer och högre trofiska nivåer. Sådan selektivitet har i flera hårt exploaterade kommersiella fiskbestånd kopplats till förändringar i artsammansättning, ålders- och storleksstruktur samt i vissa fall även evolutionära förändringar.

Fångstrapporterna visar att C&R blivit allt vanligare under de senaste 14 åren. Andelen fisk som släpps tillbaka har ökat från cirka 53 % år 2011 till 71 % år 2024. Detta innebär att det totala uttaget minskar, vilket i sig kan minska fiskets negativa effekter. Återutsättningsgraden skiljer sig dock mellan arter och storlekar. Mindre fiskar släpps oftare tillbaka, medan större individer oftare behålls, även om vissa arter, såsom gädda, i hög grad återutsätts oavsett storlek. Resultaten visar att C&R därmed förstärker storleksselektiviteten i uttaget jämfört med fångsten för arter som abborre och gös. Sammantaget innebär detta att C&R minskar uttaget men kan också förstärka selektiva uttagsmönster. I vilken utsträckning detta skiljer sig från ett direkt uttag beror dock på hur väl återutsatt fisk överlever och återhämtar sig. Dödlighet eller kraftigt nedsatt kondition efter återutsättning kan i praktiken motsvara ett uttag.

Eftersom vattentemperaturen påverkar hur fisk reagerar på C&R, är det viktigt att förstå hur fiskets intensitet och utfall varierar under olika temperaturförhållanden. Jag har därför undersökt detta genom att koppla fångstrapporter och försäljning av fiskekort till högupplösta temperaturdata från SMHI. Det säljs betydligt fler fiskekort under varma dagar än under kalla dagar. Fisketrycket är därmed inte jämnt fördelat över året, utan i hög grad koncentrerat till perioder med relativt varmt vatten. Inom varje art varierar fångsten med temperaturen, med högst fångster vid temperaturer som i stort speglar arternas övre temperaturpreferens. Även arter som föredrar kallare vatten fångas dock ofta vid relativt varma förhållanden, eftersom fisket då är mer intensivt. Andelen fisk som släpps tillbaka är däremot i stort sett oberoende av temperaturen. Detta är viktigt eftersom C&R vid högre temperaturer utsätter fisk för större fysiologisk stress och i vissa fall ökad dödlighet. Många fiskar exponeras därmed för C&R just under de perioder då de kan vara som mest känsliga.

För att bättre förstå effekterna av C&R har jag genomfört både fält- och laboratorieförsök. I en experimentell studie på gädda, som fångades med spö och återutsattes strax före lek, undersökte jag långsiktiga effekter av C&R på fortplantningen. Fiskar som hade fångats strax före lek skiljde sig inte från kontrollgruppen vad gäller tidpunkt för vandring till lekområden, könsmognad, äggkvalité eller äggens fertiliseringsgrad samt efterföljande överlevnad under inkubation. I ett laboratorieförsök på regnbåge undersökte jag om syrebrist i samband med fångst kan ge långsiktiga effekter på kognitiv förmåga. Resultaten visade att fisk som utsatts för simulerad C&R inte fick några bestående negativa effekter, men att de tillfälligt uppvisade försämrat arbetsminne några timmar efter exponering innan de återhämtade sig.

Med hjälp av ekologisk och evolutionär modellering, baserad på fångst- och provfiskedata, har jag studerat de långsiktiga konsekvenserna av ett sekel av storleksselektivt sportfiske på abborre i svenska insjöar. Resultaten visar att exploateringen sannolikt varit relativt låg till måttlig, men ändå över tid lett till små men mätbara evolutionära förändringar i fiskarnas tillväxt, storlek vid könsmognad och investering i reproduktion. Modellresultaten tyder också på att dessa förändringar fortsätter så länge fisket pågår, medan återhämtningen efter upphört fiske är långsammare än förändringarna under pågående fiske. Även om förändringarna sker gradvis och över lång tid innebär detta att även ett till synes begränsat fritidsfiske kan ge upphov till bestående förändringar i populationers egenskaper.

Sammanfattningsvis pekar avhandlingen på att fritidsfiskets påverkan sker genom ett samspel mellan selektiv fångst, en omfattande användning av C&R och hur fisketrycket är fördelat i tid. Fångsten och uttaget är starkt riktade mot stora individer och rovfisk, vilket kan ha både kortsiktiga och långsiktiga effekter, inklusive evolutionära förändringar. Andelen fångad fisk som släpps tillbaka har ökat markant under de senaste decennierna, vilket gör att utfallet av C&R, i termer av överlevnad och påverkan på fiskens hälsa, får en allt större betydelse. Fisket är dessutom koncentrerat till perioder då fisk ofta är mer känslig för C&R, vilket kan öka risken för negativa effekter. En förvaltning som främst fokuserar på uttagets storlek riskerar därför att missa centrala delar av effekterna. Resultaten ger stöd för att i större omfattning även beakta selektivitet och de faktorer som avgör hur fisk klarar återutsättning, såsom vattentemperatur. Samtidigt kvarstår viktiga osäkerheter, särskilt kring hur effekterna av C&R varierar mellan arter och miljöförhållanden, och var biologiskt relevanta tröskelvärden finns. Detta understryker behovet av fortsatt forskning för att bättre kunna förutsäga när och hur fritidsfiske får betydelse för fiskbestånd.