Att lärande och praktik går hand i hand är underförstått. Erfarenhet ger kunskap, men hur tillämpar man detta bäst? Denna studie utforskar hur strukturen av praktik kan påverka studenternas lärande. Syftet med studien är att undersöka hur studenter upplever planeringen av praktik och hur det har påverkat deras möjligheter till deltagande och kompetensutveckling. Studien antar en kvalitativ metod och baseras på semistrukturerade intervjuer med sex studenter från två olika lärosäten i sverige. Resultatet indikerar att tidpunkt för praktik, längden på perioden och generell struktur av praktikupplägget påverkar studenters upplevda lärande signifikant. Att tidigt åka ut på praktik beskrivs som bra för att introducera yrket, men då det innebär att studenten har begränsad tidigare kunskap beskrivs det ofta resultera i en mer passiv roll, medan senare praktik anses som mer meningsfull då ökad kunskap aktiverar deltagande. Hur längden på perioderna upplevs påverka lärandet, samt andra viktiga insikter från respondenterna, diskuteras också.

It is generally understood that knowledge and practice go hand in hand. Experience generates knowledge, but how can this be best applied? This study explores how the structure of the onboard training might affect students' learning, in their own experience. The study is qualitative and based on semi-structured interviews with six students from two different schools, both in Sweden. The results indicate that the timing of practice, duration of periods and overall structure of it affect how much the students feel like they can learn onboard. Early practice placements are described as beneficial for gaining insight into the work, but since the students have less prior knowledge by then, they are said to take on a more passive role on board. While later placements allow for more meaningful engagement. How the duration of the periods affects learning, and other important factors for learning,  is also discussed in the study.