Ätstörningsproblematik bland barn och unga har under senare år uppmärksammats som ett växande folkhälsoproblem med konsekvenser för såväl psykisk som fysisk hälsa. Skolan utgör en central arena för tidig upptäckt och förebyggande insatser, meningen med studien var därför att ta reda på om det idag finns förebyggande insatser gällande ätstörningsproblematik på högstadieskolor i Sverige. Genom semistrukturerade intervjuer med personal ur elevhälsan vid sju högstadieskolor, kom studien fram till att skolpersonal ofta upplever en osäkerhet kring hur de ska bemöta elever samt hur insatser bör sättas in gällande ätstörningsproblematik. Relationer mellan elever och pedagoger framträdde som avgörande för att identifiera tidiga tecken och stärka deras skyddsfaktorer. Resultatet visade även att ätstörningsproblematik förstås i relation till skolans prestationskultur, kroppsnormer, social jämförelse och påverkan från sociala medier. Informanterna talade för att tidsbristen begränsar deras arbete och behöver utvecklas. De beskrev även de svårigheter i att motivera eleverna till att leva en sund livsstil. Många av informanterna beskrev stora möjligheter inom deras yrke men att ätstörningsproblematiken inte prioriteras. Detta visar på ett behov av ökad kunskap kring hur elevhälsans förebyggande och främjande arbete utformas i praktiken.