Ecology concerns organisms and their interactions with the environment, encompassing processes and relationships that often present challenges for students in biology classrooms. Challenges arise both from the abstract and complex nature of ecological content and from how the content is represented, particularly through multimodal communication as when using images, writing, and symbols. Although multimodality plays a central role in science learning, relatively little is known about how students use different semiotic resources to represent ecological phenomena and processes when creating multimodal texts, and how their representational choices evolve during this process. This thesis synthesises findings from three studies focusing on students’ creation of multimodal texts in ecology. The first study develops an analytical framework grounded in systemic functional linguistics (SFL) to investigate the scientific content and its representation. The second study applies this framework to student-created texts. The third study analyses a student group’s discussion during text creation, focusing on ecological content and its representation. 

The data, consisting of students’ multimodal texts and recordings of a student group’s discussion while collaboratively creating their text, were collected in Year 7 biology classrooms where the students worked in groups on an ecology assignment involving food webs. The findings show that the students draw on multiple modes and semiotic resources to represent ecological processes, demonstrating an awareness of the affordances of these resources. The students largely focus on macroscopic and organism-level aspects when making meaning of ecology, and their representational choices are shaped by a tension between scientific conventions and creative expression. In addition, the students’ discussion makes aspects of their meaning-making process discernible, revealing both strengths and uncertainties in scientific content and representation. 

Taken together, the three studies show how students’ multimodal text creation reveals the science content they prioritise, the representational choices they negotiate, and aspects of their meaning‐making that cannot be discerned in the final texts. The findings suggest that science education would benefit from more explicit attention being paid not only to the content, but also as to how the scientific content is expressed, thereby enhancing students’ opportunities for meaning-making. 

Ekologi handlar om organismer och deras interaktion med omgivningen och omfattar processer och relationer som ofta innebär utmaningar för elever i biologiundervisningen. Dessa utmaningar uppstår genom det abstrakta och komplexa naturvetenskapliga innehållet men även genom hur innehållet representeras multimodalt, genom exempelvis bilder, skrift och symboler. Trots att multimodalitet spelar en central roll i naturvetenskapligt lärande är kunskapen begränsad gällande hur elever använder olika semiotiska resurser för att själva representera ekologiska fenomen och processer i multimodala texter, samt hur de i sitt textarbete förhandlar om val av representationer. Denna avhandling sammanfattar resultaten från tre studier som fokuserar på elevers skapande av multimodala texter. Den första studien utvecklar ett analytiskt ramverk baserat på systemisk-funktionell lingvistik (SFL) för att undersöka det naturvetenskapliga innehållet och dess representation. Den andra studien tillämpar detta ramverk på elevproducerade texter i ekologi. Den tredje studien analyserar en elevgrupps diskussion under textskapandet, med fokus på hur de resonerar om det ekologiska innehållet och om hur det ska representeras. 

Materialet, som består av elevers multimodala texter och inspelningar av en elevgrupps diskussion under textskapandet, samlades in i årskurs 7 i biologi där eleverna arbetade i grupper med en ekologiuppgift om näringsvävar. Resultaten visar att eleverna använder en rad olika uttrycksformer och semiotiska resurser för attrepresenteraekologiska processer, vilket visar en medvenhet om de möjligheter och begränsningar som olika resurser erbjuder. När eleverna skapar mening relaterat till ekologiska fenomen riktas fokus främst mot aspekter på makroskopisk nivå och organismnivå. Valet av representationer präglas samtidigt av en balansgång mellan naturvetenskapliga konventioner och kreativa uttryckssätt. Vidare synliggör elevernas samtal olika dimensioner av deras meningsskapande och gör det möjligt att urskilja såväl styrkor som osäkerheter i relation till det naturvetenskapliga innehållet och hur det kan representeras. 

Sammantaget visar de tre studierna hur elevers multimodala textskapande synliggör vilket naturvetenskapligt innehåll de prioriterar, vilka representationsval de förhandlar om, och aspekter av deras meningsskapande som inte kan utläsas ur de färdiga texterna. Resultaten antyder att naturvetenskapsundervisningen skulle gynnas av att rikta mer explicit uppmärksamhet inte bara mot det naturvetenskapliga innehållet, utan också mot hur det innehållet uttrycks, vilket kan stärka elevernas möjligheter till meningsskapande.