Äldre skiftesverksbyggnader på landsbygden riskerar idag att förfalla i takt med att jordbrukets behov av flera mindre ekonomibyggnader har minskat och ersatts av större och mer multifunktionella byggnader. Samtidigt har intresset för hållbart byggande, återbruk och cirkulärt byggande ökat. Skiftesverk utgör i detta sammanhang en potentiellresurs eftersom de representerar ett befintligt byggnadsbestånd med både kulturhistoriska värden och möjlighet till fortsatt användning genom omvandling. 

Syftet med studien är att undersöka om befintliga skiftesverksbyggnader kan anpassas för bostadsändamål samt att identifiera vilka tekniska, funktionella och kulturhistoriska aspekter som påverkar möjligheten till omvandling. Fokus ligger på värmeisolering, fönster och byggnadernas kulturhistoriska värden. Studien behandlar dessa aspekter på en övergripande nivå och omfattar inte detaljerade analyser såsom fuktsimuleringar, energiberäkningar, brandtekniska utredningar eller dagsljusberäkningar. 

Arbetet bestod av en litteraturstudie och en fallstudie av nio befintliga skiftesverk. Litteraturstudien omfattade skiftesverkets historia, konstruktion, kulturhistoriska värden samt gällande regelverk vid ändrad användning från ekonomibyggnad till bostad. Platsbesök genomfördes på ett antal utvalda byggnader, där byggnadernas konstruktion, material, skick och eventuella begränsningar dokumenterades genom uppmätning, fotografering och anteckningar. Ett referensobjekt valdes därefter ut för vidare gestaltningsarbete där förslag på väggkonstruktion, fönsteröppning och detaljlösningar togs fram.

Resultatet visar att de undersökta skiftesverken varierar avsevärt avseende storlek, konstruktion, material och skick, vilket innebär att förutsättningarna för omvandling skiljer sig mellan byggnaderna. Studien indikerar att det finns möjligheter att utveckla tekniska lösningar som kan förbättra värmeisoleringen och skapa bättre förutsättningar för ljusinsläpp genom nya fönsteröppningar samtidigt som byggnadernas kulturhistoriska och arkitektoniska karaktär i stor utsträckning kan bevaras. För referensobjektet togs ett förslag fram på en väggkonstruktion med diffusionsöppna och förnybara material samt integrerade fönsteröppningar. Den föreslagna väggkonstruktionen beräknades ge ett U-värde på 0,159 W/m²K samtidigt som hänsyn togs till byggnadens befintliga stomme och arkitektoniska värden. 

Slutsatsen är att skiftesverksbyggnader kan ha potential att omvandlas till bostäder, men att möjligheterna är beroende av faktorer såsom byggnadens skick, dimensioner, grundläggning och kulturhistoriska värden. Anpassningarna behöver utformas varsamt för att balansera tekniska krav och bevarandeintressen. Studien ska ses som en förstudie som belyser möjligheter och utmaningar snarare än ett färdigt projekteringsunderlag. Resultatet visar samtidigt att återanvändning av befintliga byggnader kan bidra till ett mer hållbart och resurseffektivt byggande.

Old skiftesverk buildings in the Swedish countryside are currently at risk of decay, as their original agricultural functions have declined over time and been replaced by larger and more multifunctional farm buildings. At the same time, growing interest in sustainability, reuse and circular construction has increased the focus on adapting existing buildings rather than constructing new ones.

The aim of this study was to investigate the potential for converting existing skiftesverk buildings into residential housing and to identify the technical, functional and cultural heritage aspects affecting such conversions. The study was carried out through a literature review and a case study of nine existing skiftesverk buildings. Particular focus was placed on thermal insulation, window openings and the preservation of cultural heritage values. 

The results indicate that internally insulated wall constructions can be adapted to skiftesverk buildings and that new window openings may be introduced while largely preserving the buildings' architectural and cultural heritage values. Furthermore, the findings suggest that many existing skiftesverk buildings have the potential to be converted into residential housing, provided that each building’s condition, dimensions, construction, and cultural heritage significance are carefully assessed. 

The study concludes that skiftesverk buildings can contribute to a more sustainable and resource-efficient use of the existing building stock. However, successful conversion requires a careful balance between technical requirements and preservation interests.