Previously, school attacks were considered to be very rare in Sweden, but the threat picture has changed, and violent incidents have become more common, which has increased the focus on school safety and preventive measures. At the same time, there is a lack of clear and practical knowledge about how the physical design of schools affects safety during violent incidents, including ongoing deadly violence. The study analyzes how primary schools, upper secondary schools, and universities are physically designed in relation to school safety, with a focus on floor plans, entrances, alarm systems, and glass panels.

The results show that the physical design of school buildings has a direct impact on school safety. Corridor-based floor plan layouts with possibilities for sectioning are identified as a strength, while large glass panels and open areas without physical barriers constitute vulnerabilities through increased visual exposure. The study emphasizes the importance of a strategically placed staffed reception, robust doors, and manual locking systems to enable effective lockdowns, as well as the fact that analog alarm systems appear to be more reliable for issuing warnings.

The conclusion establishes that physical barriers and technical systems can make a violent incident more difficult and limit its consequences, but that safety is to a high degree dependent on human ability to manage risks. Architecture and technical solutions should therefore function as support in the preventive work. 

Tidigare ansågs skolattacker vara mycket ovanliga i Sverige, men under senare år har hotbilden förändrats och våldshändelser blivit vanligare. Detta har lett till ökat fokus på säkerhet och förebyggande åtgärder i skolor. Samtidigt saknas tydlig och praktisk kunskap om hur skolors fysiska utformning påverkar säkerheten vid våldsamma händelser inklusive pågående dödligt våld. Skolmiljöer är ofta öppna och svåra att kontrollera, särskilt på gymnasium och universitet, vilket kan öka sårbarheten. Forskning har främst behandlat generella säkerhetsprinciper, men det finns en kunskapslucka kring hur olika planlösningar i svenska skolor faktiskt påverkar möjligheten att förebygga och hantera våld.

Syftet med studien är att analysera hur grundskolor, gymnasium och universitet är fysiskt utformade i relation till säkerhet vid våldsamma händelser inklusive PDV. Arbetet fokuserar på att identifiera styrkor och sårbarheter i byggnaders planlösningar, entréer, larmsystem och glasytor. Genom att kartlägga hur dessa aspekter kan avskräcka, upptäcka, försvåra och hantera våldsamma händelser, syftar studien till att ta fram konkreta och praktiskt användbara rekommendationer för framtida skolmiljöer. Detta kan bidra till att öka tryggheten för elever och personal samt stärka motståndet vid våldsamma händelser.

Resultaten från studien visar att skolbyggnaders fysiska utformning har en direkt inverkan på dess säkerhet. Genom observationer vid tre skolnivåer identifieras korridorsbaserade planlösningar med sektioneringsmöjligheter som en säkerhetsmässig styrka, medan stora glaspartier och öppna ytor utan fysiska barriärer utgör sårbarheter genom ökad visuell exponering. Studien betonar vikten av en strategiskt placerad bemannad reception för naturlig övervakning samt betydelsen av robusta dörrar och manuella vredlås för att möjliggöra effektiv inrymning. Vidare framhålls analoga högtalarsystem som mer tillförlitliga än applikationer för att varna. Resultaten utmynnar i rekommendationer som fokuserar på att minimera antalet entréer, begränsa insyn och stärka byggnadens inre sektionering, samtidigt som det understryks att teknik och arkitektur är ett komplement till människors kunskap.

Analysen belyser hur avsteg från rekommendationen kring fysisk utformning skapar kritiska sårbarheter som direkt underlättar en förövares framkomlighet. Genom att frångå minimering av entréer och bemannad reception förloras förmågan till naturlig övervakning, vilket försvårar identifiering av avvikande beteenden i ett tidigt skede. Vidare problematiseras hur öppna planlösningar skapar gynnsamma siktlinjer för en förövare och skrider mot lökprincipens behov av fysiska barriärer och sektionering. En del i analysen är den konflikt som uppstår mellan brandsäkerhet och möjligheten till barrikadering, där utåtgående dörrar identifieras som ett hinder för en effektiv inrymning. Slutligen fastslås att manuella beslag minskar teknisk osäkerhet under stress och att byggnaden bör fungera som den primära informationskällan för att undvika att individer exponeras.

Slutsatsen fastställer att fysiska barriärer och tekniska system kan försvåra en våldshändelse och begränsa dess konsekvenser. Säkerheten är dock i hög grad beroende av den mänskliga förmågan att hantera risker och kan inte uppnås enbart genom skolbyggnadens utformning. Arbetet betonar därför vikten av att arkitektur och tekniska lösningar fungerar som ett stöd i det förebyggande arbetet.