This report investigates energy efficiency improvements in a multi-family residential building from the Swedish Million Programme, with a focus on how building-technical measures can reduce energy use while maintaining architectural values. The building sector accounts for approximately 40 percent of total energy use and 36 percent of carbon dioxide emissions in the EU, and around 60 percent of residential energy use in Sweden is related to heating, making energy retrofitting a central strategy for climate mitigation.

A case study of a residential building at Växjövägen 27A–B in Tingsryd, constructed in 1969 and managed by Tingsrydsbostäder, is used as the basis for analysis. The building's energy performance is evaluated using building documentation, energy declarations, site observations, and simulations in VIP-Energy across five calculation cases.

The results show that the building's primary energy number in its original condition amounts to 159.63 kWh/m² per year, which is reduced to 142.56 kWh/m² per year following the renovation measures carried out during 2002–2005. This aligns well with the value stated in the energy declaration, 142 kWh/m² per year. Through recommended building envelope measures, consisting of window replacement with triple-glazed units with a U-value of 1.1 W/m²K and additional insulation of basement walls, the primary energy number is further reduced to 96.15 kWh/m² per year, corresponding to a reduction of 33 % compared with the completed renovation measures. The most significant improvement is achieved when these measures are combined with a heat recovery ventilation system (FTX), resulting in a primary energy number of 63.36 kWh/m² per year – a reduction of approximately 56 % compared with the completed renovation measures.

The study also shows that energy efficiency improvements in Million Programme multi-family buildings need to be balanced against the buildings' architectural and cultural-historical values. The case study indicates that previously implemented additional insulation has affected the building's original facade expression, with the facade protruding approximately 150 millimetres from the plinth and the windows appearing recessed in the wall surface. The conclusion is that substantial energy savings can be achieved in this type of building, but that measures should be planned from a holistic perspective in which energy performance, building-technical conditions, and architectural conservation are weighed together.

Rapporten behandlar energieffektivisering av ett flerbostadshus från det svenska miljonprogrammet med fokus på hur olika byggnadstekniska renoveringsåtgärder kan minska energianvändningen samtidigt som byggnadens arkitektoniska värden bevaras. Bakgrunden till studien är EU:s och Sveriges klimatmål, där byggnadssektorn spelar en central roll eftersom den står för cirka 40 procent av EU:s totala energianvändning och 36 procent av unionens koldioxidutsläpp. I Sverige används cirka 60 procent av bostädernas energi till uppvärmning, vilket gör energieffektivisering av bostäder särskilt viktig för att minska klimatpåverkan.

Studien fokuserar på ett flerbostadshus från miljonprogrammet, uppfört under 1960- och 1970-talet. Dessa byggnader utgör omkring 20 procent av Sveriges bostadsbestånd och kännetecknas idag av hög energianvändning, omfattande renoveringsbehov och bristande inomhuskomfort.

Syftet med studien är att analysera energieffektiviseringspotentialen i ett lamellhus från miljonprogrammet samt undersöka hur tidigare genomförda renoveringsåtgärder har påverkat byggnadens energiprestanda jämfört med det ursprungliga utförandet. Studien genomförs som en fallstudie av ett flerbostadshus på Växjövägen 27A–B i Tingsryd, uppfört 1969 och förvaltat av Tingsrydsbostäder. Analysen baseras på bygglovshandlingar, äldre ritningsunderlag, energideklarationer och platsbesök. Byggnadens energiprestanda har simulerats i VIP-Energy genom jämförelse av fem beräkningsfall.

Resultaten visar att byggnadens primärenergital i ursprungligt skick uppgår till 159,63 kWh/m² och år, vilket reduceras till 142,56 kWh/m² och år efter de utförda renoveringsåtgärderna under 2002–2005. Detta överensstämmer väl med energideklarationens värde på 142 kWh/m² och år. Genom rekommenderade klimatskalsåtgärder, bestående av fönsterbyte till treglasfönster med U-värde 1,1 W/m²K samt tilläggsisolering av källarväggar, reduceras primärenergitalet ytterligare till 96,15 kWh/m² och år, motsvarande en minskning på 33 % jämfört med de utförda renoveringsåtgärderna. Den mest betydande förbättringen uppnås när dessa åtgärder kombineras med ett FTX-system med värmeåtervinning, vilket ger ett primärenergital på 63,36 kWh/m² och år – en minskning med cirka 56% jämfört med de utförda renoveringsåtgärderna.

Studien visar även att energieffektivisering i miljonprogrammets flerbostadshus behöver balanseras med hänsyn till byggnadernas arkitektoniska och kulturhistoriska värden. Fallstudien indikerar att tidigare genomförd tilläggsisolering har påverkat byggnadens ursprungliga fasaduttryck genom att fasaden skjuter ut cirka 150 millimeter från sockeln och fönstren upplevs indragna i fasadlivet. Slutsatsen är att betydande energibesparingar kan uppnås i denna typ av byggnader, men att åtgärder bör planeras utifrån ett helhetsperspektiv där energiprestanda, byggnadstekniska förutsättningar och arkitektonisk varsamhet vägs samman.