I artikeln undersöks hur kvinnor och män över 70 år språkligt och innehållsligt representeras i artiklar från två sydsvenska dagstidningar – en regional och en lokal. Vi vill besvara följande frågor: Hur ser representationen av äldre personer ut kopplat till genus samt etnisk och social bakgrund? Vilka teman dominerar i de texter där äldre personer är huvudpersoner, och hur framställs genus i relation till dessa teman? Vilka generella skillnader finns det mellan hur kvinnor respektive män framställs i dagstidningarnas lokala rapportering? Alla artiklarna i mate­rialet är rikt bildsatta. Resultaten visar att kvinnor och personer över 80 år är överrepresenterade i materialet. Den äldrediskurs som dominerar i materialet representerar äldre personer som framåtblickan­de och aktiva i sam­man­hang som tidigare inte har förknippats med personer i hög ålder. Återkommande är berättelser om äldre som gjort en omstart sent i livet, exempelvis genom att börja träna på gym eller genom att inleda en ny kärleksrelation. En annan trend är att i artiklar som skrivs om män som är i en relation eller gifta övergår texten också till att handla om männens partner. Således kan vi konstatera att kvinnor inte är underrepresenterade i detta material på det sätt som rapporterats från andra studier. Många olika teman framträder i artiklar med äldre som förebilder i skrift och bild, men till de dominerande temana hör yrkesliv och hantverkstraditioner, historiska händelser och jultraditioner och sport samt kultur- och föreningsliv. I dessa teman berörs både kvinnor och män, men kvinnor är överrepresenterade som talespersoner för lokala eve­ne­mang som till exempel marknader och föreningsträffar. Vi ser dock en tendens till stereotypa genuskonstruktioner genom att mäns sociala status oftare än kvinnors markeras explicit genom yrkesepitet och andra socialt positionerande epi­tet, som till exempel ”vd” och ”ordförande”. I materialet förekommer också beskrivningar av äldre kvinnors ut­seen­de och klädsel, medan inga motsvarande beskrivningar förekommer i texterna om äldre män. I representationen av äldre män betonas i stället männens plikttrogenhet och arbetsamhet. På så sätt uppvisar studien likheter med tidigare forskning om hur kvinnor och män framställs i medierna. Oberoende av ålder förefaller kön vara avgörande för hur journalister väljer att karakterisera den intervjuade. Det görs nämligen fortfarande i häpnadsväckande traditionella genuskategorier. Sammantaget visar studien att modifierat med ett intersektionellt perspektiv erhålls en mer nyanserad bild av äldre kvinnor och män, där kvinnorna får mer spaltutrymme än mannen, även om ett traditionellt synsätt på hur män och kvinnor karakteriseras i de studerade dagstidningarna.