Avsikten med e-recept är att öka säkerheten och kvaliteten vid recepthanteringen. I december 2007 utgjorde e-recept 68% av alla nyutskrivna recept. I samband med att antalet e-recept har ökat har en ny typ av avvikelser uppmärksammats: läkemedel till fel patient, fel läkemedel utskrivet, ofullständiga/felaktiga doseringar samt receptdubletter. För att kunna minska antalet avvikelser som uppstår vid e-receptförskrivning behövs kunskap om vilka brister i journalsystemen som kan orsaka dessa avvikelser. Apoteket AB och Sveriges Kommuner och Landsting gav i början av 2007 eHälsoinstitutet i uppdrag att utifrån ett förskrivarperspektiv identifiera och belysa möjliga orsaker till avvikelser vid e-receptförskrivning med fokus på funktionalitet och utformning av användargränssnittet. Avsikten med studien har varit att identifiera trender.
Studien har omfattat sex journalsystem: Cosmic, Journal III, Melior, SYSteam Cross, Take Care och VAS. Två enkätundersökningar har genomförts, en till förskrivare och en till respektive journalleverantör. Svarsfrekvensen på webbenkäten till förskrivarna uppgick till 46%. Fem av sex journalleverantörer besvarade enkäten. Take Care valde att inte besvara enkäten.
Förskrivarna var i stort sett nöjda med att förskriva läkemedel som e-recept, men i studien identifierades en rad brister i de använda journalsystemen. Inget journalsystem var fritt från brister, utan samtliga journalsystem hade både styrkor och svagheter. De brister i journalsystemens e-receptfunktion som förskrivarna angav och som kan orsaka att förskrivare åstadkommer fel är: brister i användargränssnittets utformning, brister i funktioner och avsaknad av funktioner. Vi anser att det bland annat krävs ett tydligare användargränssnitt avseende hur information om läkemedlens olika förpackningar visas, att aktuell patients namn och personnummer visas tydligare samt att möjligheten för att kunna hantera mer än en patient i taget elimineras. Avseende funktioner efterfrågar vi kontrollfunktioner, till exempel att förskrivaren före sändning av ett e-recept måste godkänna hela e-receptet visat i klartext för förskrivaren – en form av sista kontroll. Att en sista kontroll ska vara möjlig ställer krav på journalleverantörer och att rutinen införs i verksamheten. En samverkan mellan verksamhet, individ och IT-stöd i högre grad än idag är nödvändig för en bättre patientsäkerhet.
Några av de identifierade bristerna i journalsystemens e-receptfunktion uppges ska åtgärdas i kommande versioner, godkända enligt Nationellt e-recept format. Exempelvis kommer samtliga journalsystem att stödja funktionen att hantera kvittenser om mottagna recept från apoteket.
För en ökad patientsäkerhet avseende e-recept är vår rekommendation att journalleverantörerna åtgärdar påvisade brister i e-receptfunktionernas användargränssnitt och funktioner samt att beställaren, det vill säga landstingen, framöver ställer tydligare krav. Vi rekommenderar vidare att förskrivare involveras i utvecklingen av e-receptfunktionen, att verksamhetens rutiner i förskrivningsprocessen tydliggörs samt att inblandade parter samlas kring ett regelverk och minimikrav avseende e-receptförskrivning.
Kalmar: eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar , 2008. , p. 89