I Sången om Gast-Anna och Lorelei skildras människor och djur på en ö mot en fond av natur- och klimatfrågor. Berättelsen handlar om destruktiv exploatering av naturresurser kontra en holistisk syn på natur, djur och människor. Karaktärerna tar någon gång naturens och djurens perspektiv fullt ut. De ”blir djur”.

Jag ville skapa en mörk stämning med starka punkter av ljus. Vår tid på jorden är utmätt. Vad gör vi av våra liv? Hur bevarar vi livet på jorden för kommande generationer? Ett centralt tema är att ta ansvar för sitt liv och sina känslor. Att våga förändras och leva fullt ut.

Texten är en slags konstnärlig gestaltning av min B-uppsats i Konstvetenskap från 2013: Den gemensamma kroppen. Naturhybrider och civilisationskritiska underströmmar i Klara Kristalovas skulpturer. Den svenska skulptören Klara Kristalovas verk uppvisar, enligt min tes, en holistisk natursyn där transformationer och progressiva krafter regerar. Kvinnan på caféet (s. 13) och karaktären Cryboy är båda baserade på Kristalovas lerfiguriner (Intoxicated och Cryboy).

Sången om Gast-Anna och Lorelei är en del av en pågående och längre berättelse. Där gör jag nedslag i fler öbors liv med ytterligare aspekter på naturen, exempelvis naturen som revir, födokälla och estetiskt projekt.