Pike (Esox lucius) larvae from a translocation experiment conducted in two wetlands connected to Lerviksbäcken and Oknebäcken were used to study larval skin microbiomes and growth of individuals from two reproductively isolated populations of anadromous Baltic Sea pike. Microbial communities were investigated by amplifying and sequencing the 16S rRNA gene from DNA extracts of mucus swabs. The purpose of this study was to explore the larval skin associated microbiota to look for signs of divergence between populations and families in host mechanisms that influence microbial adhesion to skin mucosa. Principal coordinates analyses and PERMANOVA of microbiome data, as well as studies of alpha diversity and taxonomic composition, showed that the communities on larval skin were distinct from and more diverse than those in the surrounding water. However, the two populations did not exhibit any significant differences in microbiomes, and an apparent effect of genetic distance on microbiome characteristics could be due to cross contamination. Measurements of body length indicated that while the two populations did not differ in length at the end of the yolk sac stage, rearing site had an effect on body length as individuals reared in the Oknebäck wetland were significantly longer than those reared in the Lervik wetland.

Yngel av gädda (Esox lucius) från ett translokeringsexperiment utfört i två svenska våtmarker i anslutning till Lerviksbäcken och Oknebäcken användes för att studera slemhinneassocierade bakteriesamhällen på hud och tillväxt hos fiskar från reproduktivt isolerade populationer av anadroma Östersjögäddor. Studier av mikrobiella samhällen gjordes genom att amplifiera och sekvensera gener för 16s rRNA i DNA-extrakt från slemprover. Syftet med detta var att leta efter  tecken på divergens mellan populationer och familjer som kunde tyda på skillnader i mekanismer hos värden som reglerar bindning av mikrober till slemhinnor. Ordination och PERMANOVA, i kombination med analys av alfadiversitet och taxonomisk sammansättning i mikrobiella samhällen, visade att fiskassocierade samhällen var distinkta från och hade högre mångfald än de i fiskarnas omgivande vatten. De två studerade populationerna verkade dock inte skilja sig  med avseende på mikrobiom. En möjlig effekt av genetiskt avstånd mellan individer upptäcktes, men eventuell kontaminering mellan prover kunde ej uteslutas som alternativ förklaring. Längdmätningar på yngel pekade på att populationerna ej skiljer sig åt i kroppslängd slutet av gulesäckstadiet, men att individer uppväxta i Oknebäck var längre än de uppväxta i Lerviksbäcken.