Globaliseringen har lett till en förändrad roll för staten, från att utöva en statlig formell reglering till att bedriva en mjuk diskursiv styrning där utbildningspolicyn utformas i nära samarbete med internationella organisationer som OECD och EU (Rizvi and Lingard 2010, Wahlström 2014). I enlighet med Sassen (2013) undersöks det globala från redan väl kända kunskapsområden, som i det här fallet ett läroplansinnehåll. Den ”inomnationella globaliseringen” kommer här till uttryck i form av ansvarsutkrävande, standardsbaserade läroplaner och internationellt drivna ansträngningar att öka kunskapsresultaten, dvs. en mjuk styrning som ofta sammanfattas med begreppet ”neoliberal policy” (Phillips 2004, Takayama 2009). Studien grundas i ett läroplansteoretiskt perspektiv (Deng & Luke 2008, Sundberg & Wahlström 2012) och fokuserar på klassrumsdiskursens form och  innehåll, dock inte i första hand från ett språkligt eller sociokulturellt perspektiv utan från en förståelse av undervisning i termer av läroplanshändelser.

 Med utgångspunkt i läroplanen som en sammanhållen ram för “händelser” som äger rum över en längre tidsperiod, i form av teman och arbetsområden, undersöks hur klassrumsdiskurser och undervisningsrepertoarer möjliggörs respektive begränsas. Didaktik förstås här som en sammanvävning av läroplanstext och den diskursiva praktik som tar form när ett läroplansinnehåll transformeras till att bli föremål för undervisning. Ett arbetsområde (”task”) kan relatera till såväl en generell som en mer specifik nivå: i) det innehåll i läroplanen som arbetsområdet anknyter till och ii) och de specifika delar av läroplansinnehållet som läraren väljer att fokusera på (Alexander 2001). Tidigare forskning har visat att ett kommunikationsmönster av IRF (Initiation-Response-Follow-up) är dominerande i klassrummet (Alexander 2001). Samtidigt argumenterar forskare, som t ex Molinari et al. (2013), för att det finns ett behov av att fånga upp den komplexitet som klassrumsdiskurser representerar för att på så sätt kunna överskrida ett ensidigt fokus på IRF-mönster. Föreliggande klassrumsstudie visar att aktuell utbildningspolicy, genom den utformning den ges i läroplanen, påverkar undervisningsrepertoarer och klassrumsdiskurser. Såväl elevers enskilda arbete som par-och grupparbeten styrs av tydligt avgränsade uppgifter som hör nära samman med läroplanens kunskapskrav och angivna innehåll.