BakgrundDemenssjukdom och liknande tillstånd innebär att en person efterhand får allt svårare att delge information om sig själv och sitt liv. En dokumenterad levnadsberättelse kan för dessa personer utgöra ett av de viktiga redskapen för att få en personcentrerad vård och omsorg. Eftersom det i Blekinge fanns en osäkerhet kring levnadsberättelsens användning i särskilt boende beslutades att genomföra en kartläggning i länet. Syftet med undersökningen var att kartlägga förekomsten av levnadsberättelser i särskilt boende, graden av ifyllnad och vissa kvalitetsmått i befintliga levnadsberättelser. Syftet var även att beskriva undersköterskors uppfattning kring användandet av levnadsberättelsen i deras dagliga arbete.

MetodUndersökningen bestod av två delar; en personalenkät till 701 undersköterskor samt en granskning av 77 enheter med totalt 873 brukare. Resultatet presenteras i form av beskrivande statistik och kommentarer. I analysen har även samband undersökts.

ResultatResultatet visade att 38 % av brukarna i särskilt boende har en dokumenterad levnadsberättelse. I de fall det finns en tydlig rutin för levnadsberättelsen används den i högre grad som ett arbetsredskap i vård och omsorg. En klar majoritet (94 %) av undersköterskorna i undersökningen anser att levnadsberättelsen skulle kunna användas mer i vardagen. Rutiner på boendet kring ifyllandet av levnadsberättelsen, användning av levnadsberättelsen i arbetsgruppen och användning av levnadsberättelsen som underlag för genomförandeplanen visar sig ha samband med hur den enskilda undersköterskan fyller i och använder sig av levnadsberättelsen i vården och omsorgen kring den äldre som bor på boendet

SlutsatsEnbart en tredjedel av brukarna i denna undersökning har en dokumenterad levnadsberättelse, samtidigt som nästan all personal anser att den skulle kunna användas mer i samband med brukarens vård och omsorg. Den relativt låga implementeringen av levnadsberättelsen tillskrivs bristen av rutiner på arbetsplatsen. Eftersom levnadsberättelsen kan ha stor betydelse för den enskilde personens vård och omsorg i vardagen, anser vi att det är angeläget att den implementeras i högre grad i Blekinges särskilda boenden. I vidare studier skulle det vara värdefullt att undersöka levnadsberättelsens effekter på den enskildes hälsa, men framförallt, undersöka orsaker till det låga användandet presenterad i denna rapport och testa olika arbetssätt ämnade att öka levnadsberättelsens användande i särskilda boende samt säkerställa inflyttningsprocessen.