I organisationer finns en strävan att skapa gemensamma förhållningssätt hos medarbetare och chefer för att åstadkomma en fungerande verksamhet. Ofta uttrycks de i policydokument som arbetats fram inom organisationen. Ett sådant arbete har genomförts i en kommun,där resultatet sammanfattades i en ”medarbetaridé”. Medarbetaridén kretsar kring nyckelkomponenterna medarbetarskap, ledarskap, samverkan och kommunikation och förmedlar det förhållningssätt som förväntas prägla arbetsplatserna i kommunen. En plan för implementeringen upprättades där intentionen var att väva in medarbetaridén i det som pågick i organisationen, i stället för att skapa särskilda strukturer för implementeringen.Som forskare har jag följt processen från framtagandet av medarbetaridén till två år efter att medarbetaridén antagits. Det övergripande syftet med forskningsprojektet var att öka kunskapen kring förutsättningar för implementering av personalpolitiska värderingar med fokus på medarbetarskap och ledarskap i organisationer, specifikt i de komplexa organisationer som kommuner utgör. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier kring implementering och lärande i arbetslivet, kombinerat med nyinstitutionell teori, där översättningsbegreppet är centralt. Studien omfattar det övergripande arbetet och som bedrivits under ledning av den centrala personalavdelningen samt hur medarbetaridén mottagits och integrerats i verksamheten vid två enheter vid socialförvaltningen.Socialförvaltningen driver ett kvalitetsarbete med inspiration av lean production, vilket de studerade enheterna berördes av. Cheferna hade ansvar för att informera om innehållet i medarbetaridén, påbörja arbetet med förverkligandet av dess intentioner och att hålla den vid liv. Syftet med fallstudierna vid enheterna var för det första att följa hur medarbetaridén togs emot och översattes i ord och handling. För det andra att undersöka huruvida det pågående arbetet med kvalitetsutveckling främjade att intentionen i medarbetaridén uppnåddes. Fallstudierna baserades på observationer av personalmöten, dokumentstudier samt återkommande intervjuer med chef och fyra medarbetare vid respektive enhet.Av resultatet framgår att medarbetaridén spridits och använts marginellt, men att kvalitetsarbetet i viss mån främjade uppnåendet av medarbetaridéns intentioner.