Studiens syfte var att undersöka den kravbild som ställs på idrottslärare utifrån skolans styrdokument, samt att undersöka idrottslärares attityd till digitalisering och de faktorer som påverkar implementering av digitala verktyg och hjälpmedel.

Genom hermeneutisk tolkning och samtalsintervjuer kunde en läroplansanalys användas för att förstå idrottslärarnas arbetssituationer och kraven som ställs på idrottslärarnas undervisning.

I studien analyserades skollagen, skolans övergripande mål samt kursplaner för idrott och hälsa för såväl grundskolan som gymnasieskolan. I studien deltog fem respondenter, tre idrottslärare på gymnasienivå, samt två på grundskolenivå. Tre av dem var män och två kvinnor.

Resultatet visar att det digitaliseringskrav som återfinns i skolan även kan appliceras på lärare i idrott och hälsa, samtidigt som majoriteten av idrottslärarna upplever att digitalisering i idrott och hälsa får stå åt sidan för rörelseuppdraget. Faktorer som tid, kunskap, attityd och ekonomiska medel spelar en viktig roll i fråga om implementering av digitala verktyg.

Vidare framkommer det att idrottslärare har för låg kunskap i användningen av digitala verktyg för att kunna ge elever möjlighet att förvärva digital kompetens, även om idrottslärare efterfrågar mer ämnesspecifika verktyg att använda i sin undervisning. Detta leder till ifrågasättanden av idrottslärares självskattning och nytänkande i fråga om digitalisering.