Syftet med denna studie var att undersöka resultaten på nationella proven i kemi mellan 2013–2019. Detta för att fastställa om det finns några signifikanta skillnader i resultat mellan flickor och pojkar samt för att belysa hur eventuella skillnader mellan könen har varierat genom åren. Resultat på nationella proven som är sammanställda utifrån kön har erhållits från Skolverkets registerdatabas och presenterats med hjälp av olika diagram samt tabeller för att åskådliggöra hur betygsfördelningen har sett ut vid olika provtillfällen, hur stor andel elever av respektive kön som har uppnått ett visst betyg över tid och hur det skiljer sig mellan könen samt slutligen för att visa hur betygssnittet har varierat för respektive kön över åren. Data som har presenterats har analyserats med kvantitativa statistiska analysmetoder. Studiens resultat visade att det finns statistiskt signifikanta skillnader i resultat mellan flickor och pojkar för betygen B och C men inte för betygen A och F. Sett över en sjuårsperiod (2013–2019) har en större andel flickor fått de högsta betygen (C-A) vid samtliga provtillfällen som har analyserats medan en större andel pojkar har fått de lägsta betygen (F-E); dock visar inte genomsnittsbetyget på någon tydlig trend gällande en ökning eller minskning i differens mellan könen under perioden som har studerats. Något som däremot går att tyda utifrån genomsnittsbetyget är att både flickor och pojkars studieresultat har förbättrats över tid under den perioden som har studerats.

För att få bukt med de resultatskillnader som i studien kunnat fastställas föreslås en mer könsmedveten pedagogik i skolan, att större fokus läggs på jämställdhetsarbete, att jämställdhetsfrågor tas upp i högre utsträckning i lärar- och rektorsutbildning samt att de negativa följderna av genuskonstruktioner diskuteras mer inom skolan, både bland personal och med elever.