Arbetet med civil krisberedskap är centralt för hur samhället förmår förebygga och hantera kriser av olika slag. Den civila beredskapen inkluderar grundläggande förmågor som att ge sjukvård, upprätthålla livsmedelsdistribution och se till att infrastruktur som elnät och internetkommunikation fungerar, även i en allvarlig kris eller till och med ett krig. Under coronapandemin har diskussionerna gått varma om vad som är den rätta strategin för att bekämpa spridningen av Covid-19, om hur olika aktörer agerar och hur de borde ha agerat. Det är rimligt att tro att agerandet i samband med pandemin på ett mer generellt plan reflekterar den civila beredskapen och samhällets möjliga agerande i samband med andra allvarliga kriser eller till och med krig i framtiden. Viktiga frågor i sammanhanget är vilket förtroende medborgarna har för olika aktörers hantering av pandemin och hur hanteringen i sin tur eventuellt har påverkat förtroendet för svensk civil beredskap. Dessa frågor står i fokus för våra analyser i den här rapporten.