stranden och skuggor är arbetsnamnet på den diktsvit jag har arbetat med detta läsår. Dikterna har en plats, det är vid havet, i sanden, i och vid vattnet. Här finns också ett berg, snäckor, stenar, gräs, fåglar och ett jag. Texten är ett erfarande av platsen och de olika kropparna, materialen och ljusen där som rör vid varandra. De stöts mot varandra. Delas eller dras isär, faller sönder, torkar och blöts. Det börjar som en kall och vindpinad plats som blir varmare och får sol. I dikterna finns också en annan plats, inte lika framträdande, det är ett rum någon annanstans. Det är dag och det blir natt, och dag igen. Texten rör sig i en spiral där samma motiv (eller aktör, motiven är inte helt passiva) återkommer i en ny form eller agerar på ett annat sätt. Jaget är ett av alla material och skeenden i texten.