Barn som tränar idrott på sin fritid förväntas genomföra olika övningar enligt tränarnas instruktioner. På motsvarande sätt förväntar sig barnen någon form av återkoppling efter övningen. I denna artikel presenteras resultatet från en studie av tränares återkoppling till tränande barn under träningspass i idrotterna friidrott, jujutsu och gymnastik. I studien undersöks hur tränarnas återkoppling till barnen är formulerad till innehåll och uttryckssätt. 

I artikeln använder författaren Hattie & Timperleys (2007) modell för återkoppling. Modellen utgår från återkoppling till texter skrivna av studenter i högre utbildning, men i en något modifierad version är den applicerbar även på återkoppling i idrottskontext. Ett tydligt resultat är tränarnas strävan att ge såväl uppskattande som utvecklande återkoppling (ett salutogent förhållningssätt). Ett annat tydligt resultat är att det finns stora skillnader i hur återkopplingen formuleras – inte minst när det gäller hur specifik den är – och ofta formuleras återkopplingen som nya instruktioner. En förutsättning för en effektiv återkoppling är att tränarnas instruktion inför övningen är tydlig samt att återkopplingen verak vara specifik, målinriktad och rimlig i förhållande till de tränande barnens nuvarande förmåga.