Att lägga satsbetoningen på ordet som bör fokuseras utifrån en given informationsstruktur är något som barn enligt tidigare internationell forskning verkar bemästra relativt sent i utvecklingen av sitt förstaspråk. Förmågan att uppfatta och tolka satsbetoning verkar barn enligt vissa studier utveckla ännu senare, men få tidigare studier har genomfört parallella produktions- och perceptionstest, och få perceptionsstudier har i detta sammanhang använt sig av online metoder (så som ögonrörelsemätning) med barn yngre än sex år. En del tidigare studier har påvisat typologiska skillnader; till exempel verkar svenska barn kunna producera en vuxenlik fokusbetoning tidigare än nederländska barn.

Med vår studie ämnar vi bidra till en bättre förståelse av hur barn utvecklar sin förmåga att producera och uppfatta kontrastiva fokusbetoningar (t. ex. en röd BIL, en RÖD bil), hur produktionen och perceptionen hänger ihop, och vilken roll prosodisk språktypologi kan spela i sammanhanget. Vi undersöker dessa förmågor hos (totalt ca 120) förskolebarn med stockholmsvenska respektive skånska som förstaspråk – två dialekter som representerar motpoler i en prosodisk typologi när det gäller hur satsbetoning kodas intonationsfonologiskt. I vår produktionsstudie eliciterar vi adjektiv-substantiv fraser med varierad kontrastiv fokus, och i perceptionsstudien mäter vi barnens bearbetning av prosodin i liknande fraser med hjälp av ögonrörelsemätning. Datainsamling pågår i skrivande stund, och prelimära resultat kommer att presenteras på workshopen.