IntroduktionEtt av syftena med svenska idrottsgymnasier är att stödja ”…talanger med bäst förutsättningar att somseniorer nå nationell eller internationell elit” (Riksidrottsförbundet, RF, 2012, s. 1). De elever somansöker om att studera vid ett idrottsgymnasium blir bedömda utifrån olika områden, bland annatidrottsspecifika färdigheter och förutsättningar. I detta område ingår mätbara fysiska kvaliteter, såsomsyreupptagningsförmåga (RF, 2012). Följaktligen genomförs tester i flera idrotter, däribland friidrottoch längdskidåkning, där elevers fysiska kvaliteter prövas/mäts (Andersson & Fahlström, underpublicering). I friidrott har analyser visat att det finns svaga samband mellan tester och idrottsligframgång som senior (Hafsteinsson Östenberg et al. 2011). Kvarstår gör om de förekommandetesterna kan användas för att förutsäga framtida idrottslig framgång i exempelvis längdskidåkning,dvs. går det att identifiera vilka elever som kan nå nationell/internationell elit? Mot denna bakgrund haranalyser genomförts av resultaten på fysiska tester genomförda av sökande och därefter antagnaelever till skidgymnasier mellan år 2002–2006.

SyfteSyftet med studien är att med olika bakgrundsvariabler beskriva fysiska testers möjlighet att prediceraidrottslig framgång. Studien har följande frågeställningar:•Kan fysiska tester vid antagning till idrottsgymnasier användas för identifiering av blivandeframgångsrika skidåkare på seniornivå?•Hur påverkas resultaten på testerna av olika bakgrundsvariabler såsom kön och relativ ålderseffekt?•Finns det samband mellan resultaten på testerna och framtida idrottslig framgång (FIS-poäng)?Idrottslig framgång och således framgångsrik skidåkare definieras i denna studie utifrån erhållna FIS-poäng. FIS-poäng är det ranking- och poängsystem som tillämpas av internationella skidförbundet. Genom systemet räknas en poäng ut för varje sanktionerad tävlings vinnare beroende påvinstmarginalens storlek och hur starkt tävlingsfältet är. FIS-poängen för övriga deltagare avgörs av hur nära deras tid var vinnartiden. Ju lägre FIS-poäng en åkare har, desto mer framgångsrik ärskidåkaren.

MetodFör att besvara syftet genomfördes en kohortstudie med en retrospektiv ansats. Kohorten består av engrupp elever (n = 193) vilka inom en viss tidsperiod (2002–2006) genomfört fysiska tester vidantagning till idrottsgymnasier. Dessa fysiska tester har analyserats retrospektivt för att kunnarelateras till senare idrottsprestationer. Datamaterialet som analyserats är förmedlat av Svenska skidförbundet. Materialet består av 193skidåkare och variabler som födelsedata, kön, FIS-poäng samt resultat på fysiska tester genomfördavid antagning till skidgymnasier (Vo2-max, counter movement jump, squat jump, dips, chins,brutalbänk, 10-hopp). Med hjälp av statistiska tester har förhållanden mellan variabler analyserats ochom det finns starka korrelationer mellan olika variabler.

ResultatResultaten visar att majoriteten (ca 70 %) av de 193 skidåkarna som utförde tester inför antagning tillskidgymnasier år 2002–2006 var födda mellan januari och juni, således framträder RAE. Däremotframkom ingen RAE inom gruppen i relation till testresultat. Vidare visar resultaten enbart på svagasamband mellan resultaten både för de fysiska testerna sinsemellan och senare tävlingsframgångar,vare sig på junior- eller seniornivå. Det innebär att de syreupptagnings- och styrkeförmågor somuppmätts vid testtillfället inte kan förutsäga elevers framtida idrottsliga framgång.

DiskussionResultaten av denna studie visar att de tester som används vid antagning till skidgymnasier inte kanförutsäga framtida idrottslig framgång. De bör därför inte tillskrivas en avgörande betydelse vidantagning av elever till skidgymnasierna. Denna studie handlar enbart om en idrott och har därför sinabegränsningar men analyserna, likt tidigare liknande analyser (Hafsteinsson Östenberg et al. 2011),visar att specialidrottsförbund som använder fysiska tester vid antagning till idrottsgymnasier böröverväga vilka fysiska tester som används och hur resultaten på dessa tester värderas. Nuvarandetester kan möjligen visa på vilken fysisk nivå en elev uppnått vid testtillfället, dvs. ett resultat avträningsbakgrund och tidig fysisk mognad (relativ ålderseffekt), men är inte avgörande för vilkentävlingsnivå som kan uppnås som senior. Den uppnådda fysiska nivån vid testtillfället bör därför intesammanblandas med "talang".