Förlagets beskrivning: 

En resa till hjärtlandet baseras på en vetenskaplig studie av hur rasism och nazism reproduceras på specifika platser i Sverige. Boken kretsar kring den fiktiva orten ”Bredabruk”. I centrum för studien framträder skolan som institution och dess roll i att motverka men ibland också oavsiktligt bidra till reproduktion av såväl vardagsrasism som mer explicita nynazistiska uttryck. Här möter vi ungdomar och vuxna som har bestämda uppfattningar om vad som gör Bredabruk till en bra plats att växa upp på, och samtidigt en plats där intolerans, konspirationsteorier och högerextremism under de senaste hundra åren förts över från generation till generation.

Det finns ett rasistiskt bakgrundsbrus som kan upplevas öronbedövande för den som nyligen kom till Bredabruk, men som knappt noteras av dem som stannar på platsen eller är uppvuxna där. Bakgrundsbruset dämpas genom att problemen förläggs bortom individens eget ansvar. Samtidigt möter vi personer på Bredabruksskolan som har förmågan och engagemanget att ingripa: kuratorn som hela tiden finns i korridoren, fångar upp stämningar och lär eleverna att lösa konflikter; läraren som morgon efter morgon, år efter år, kommer till skolan först av alla och med nybryggt kaffe möter de ungdomar som behöver en fristad där de kan tala om vardagens problem utan att skuldbeläggas.

Svensk skola har sedan andra världskriget givits i uppdrag att motverka rasism och verka för ett demokratiskt samhälle. Vad betyder det idag, när nynationalistiska rörelser växer sig starka i hela västvärlden? Vad betyder det på en plats där nazismen aldrig försvunnit? Boken undersöker dessa frågeställningar och vår förhoppning är att du som läst den kan ställa bättre och mer precisa frågor om samtidens utmaningar.