Syftet är att få kunskap om hur vårdnadshavare med annat modersmål än

svenska uppfattar formell samverkan med förskolan och vilka perspektiv de

har på vad som utgör möjligheter och svårigheter i denna samverkan. Fem

vårdnadshavare med annat modersmål intervjuades från två olika förskolor.

Hermeneutik utgör grunden för studien, och empirin samlades in genom en

kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Frågorna formulerades för

att generera svar som kan adressera studiens frågeställningar och följer

Vetenskapsrådets etiska principer noggrant.

Resultaten avslöjar att vårdnadshavarna är medvetna om och deltar på olika

sätt i den formella samverkan med förskolan. Studien identifierar åtta samverkansformer

med två olika karaktärer. En huvudsamverkan är individorienterad

och barncentrerad (inskolning, utvecklingssamtal, dokumentation

och daglig kontakt), medan den andra huvudsamverkan är grupporienterad och

vårdnadshavarfokuserad (introduktion, föräldramöte, föräldraråd, digitala

verktyg, daglig kontakt och interkulturella förhållningssätt).

Resultaten indikerar att föräldramötet och utvecklingssamtalet är väl mottagna

av vårdnadshavarna, medan inskolningen och introduktion uppfattas som upprepande.

Förskolans samverkan med föräldrar med annat modersmål än

svenska står inför situationella svårigheter, särskilt avseende språkliga och

kulturella aspekter. Arbetslagets kompetens, ömsesidig respekt och engagemang

framstår som