Denna studie bygger på en kvalitativ ansats utifrån kritisk diskursanalys, vars syfte är att ur ett kriminologiskt perspektiv, kritiskt granska hur media skildraroch framställer Think Pink-skandalen. Vilket vi i vår studie ämnar göra genom att ge en överblick av ämnet i tidigare forskning samt analysera 16 nyhetsartiklar för att undersöka hur skandalen skildras och framställs inom mediediskursen i relation till faktorer som genus, klass och brottstyp. Genom att undersöka detta avser studien att kunna skapa en djupare förståelse för hur medierapportering på olika sätt bidrar till att upprätthålla och forma diskursen om brott i samhället.Med hjälp av socialkonstruktivism får vi en förståelse för hur sociala händelser och identiteter formas genom kulturella kontexter och interaktioner. I studien använder vi också intersektionell teori som ett teoretiskt ramverk och förklaringsmodell. Vi tillämpar Faircloughs kritiska diskursanalys för att analysera nyhetsartiklarna genom de tre nivåerna, lingvistisk textanalys, makrosociologisk och mikrosociologisk. För att undersöka de diskurser vi efterfrågar i vårt syfte har vi använt oss av frågeställningarna: “Hur framställs genus, klass och brottstyp i relation till Think Pink - skandalen?” Samt “vilka diskurser (om genus, klass och brottstyp) framkommer i medierapporteringen av Think Pink - skandalen?”. Av de resultat som framkommit i vår analys går det att göra slutsatsen att mediabevakningen varierar mellan de olika tidningarna, där skildringen av faktorer som genus, klass och brottstyp används på olika sätt för att skapa och förmedla budskap genom de diskurser som media konstruerar.