Bakgrund: Högt blodtryck, hypertoni, drabbar cirka en tredjedel av befolkningen. Det ger få symptom men kan leda till flera allvarliga konsekvenser såsom problem med inre organ, stroke, demens eller diabetes typ 2. Livsstilsförändringar och medicinering används för att behandla hypertoni men följsamheten brister. Utvecklingen har medfört lösningar såsom möjligheten för patienten att själv mäta blodtryck i hemmet. Egenmonitorering har visat sig mest effektivt i kombination med personcentrerat stöd, men det saknas en digital lösning för att möta detta behov.

Problemformulering: Det finns ett behov av att finna effektiva och hälsofrämjande lösningar för att hantera och kontrollera högt blodtryck. Syftet med denna studie är därför att undersöka vårdpersonalens upplevelse av att stödja patienter vid egenmonitorering av hypertoni samt om det finns ett tilläggsvärde av patientrapporterade data via enkäter.

Metod: Studien har en kvalitativ studiedesign med induktivt tillvägagångssätt. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Femton informanter deltog som alla arbetar med vård av hypertonipatienter. Resultatet analyserades genom en tematisk innehållsanalys.

Resultat: Resultatet visar att vårdpersonalen finner det utmanande att stödja patienter med hypertoni. Egenmonitorering via blodtrycksmanschetter anses generellt vara en god lösning men rapporteringen av data är problematisk. Egenmonitoreringen upplevs även kunna medföra stress och oro bland patienterna. Egenvård via livsstilsförändringar är beroende av patientens eget ansvar och förutsättningar. En hög andel följer inte den ordinerade medicineringen eller inte är redo för de livsstilsförändringar som krävs. Vårdpersonalen i denna studie är positivt inställda till patientrapporterade mått genom enkäter.

Slutsatser: Resultatet indikerar att egenmonitorering är ett användbart verktyg men att det finns behov av vidare studier för att förbättra kommunikationen med patienterna samt rapporteringen. Patientrapporterade data via enkäter kan möjliggöra personcentrerad vård då det ger möjlighet att fånga upp de patienter som har störst behov av stöd samt ger ett diskussionsunderlag inför uppföljning.

Background: High blood pressure, hypertension, affects about a third of the population. It causes few symptoms but can lead to several serious consequences such as problems with internal organs, stroke, dementia or type 2 diabetes. Lifestyle changes and medication are used to treat hypertension but adherence is lacking. The development has led to solutions such as the possibility for patients to measure blood pressure at home. Self-monitoring has proven most effective in combination with person-centred support, but there is a lack of a digital solution to meet this need.

Problem statement: There is a need to find effective and health-promoting solutions to manage and control high blood pressure. The purpose of this study is therefore to investigate the healthcare professionals' experience of supporting patients in self-monitoring of hypertension and if there is an additional value of patient-reported data via questionnaires.

Method: The study has a qualitative study design with an inductive approach. Data has been collected through semi-structured interviews. Fifteen informants participated, all of whom work with the care of hypertension patients. The results were analyzed through a thematic content analysis.

Results: The results show that the healthcare professionals find it challenging to support patients with hypertension. Self-monitoring via blood pressure cuffs is generally considered to be a good solution, but the reporting of data is problematic. Self-monitoring is also perceived to cause stress and anxiety among patients. Self-care through lifestyle changes is dependent on the patient's own responsibility and circumstances. A high percentage do not follow the prescribed medication or are not ready for the lifestyle changes required. The healthcare professionals in this study have a positive attitude towards patient-reported measures through questionnaires.

Conclusions: The results indicate that self-monitoring is a useful tool but that there is a need for further studies to improve communication with patients and reporting. Patient-reported data via questionnaires can enable person-centered care as it provides the opportunity to capture the patients who have the greatest need for support and provides a basis for discussion before follow-up.