Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares upplevelse av hur samverkan med socialtjänsten genomförs och kan bidra till det pedagogiska arbetet med barn som riskerar att fara illa. Studien utgår från två frågeställningar: på vilket sätt förskollärare upplever samverkan med socialtjänsten, samt vilka möjligheter och utmaningar förskollärare upplever i samverkan med socialtjänsten. Det är en kvalitativ studie som utgår från en fenomenologisk forskningsansats. Studien använder ett subjektivt urval och semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare har genomförts. Empirin tolkas genom ett sociokulturellt perspektiv och analyseras induktivt. Resultatet visar på tre förskollärares berättelser om deras erfarenhet och upplevelse av samverkan. Fyra teman identifieras: olika sätt att erfara samverkan, möjligheter i samverkan, samverkans betydelse för arbetet i förskolan och utmaningar i samverkan. Studien visar att samverkan i viss grad bidrar till pedagogiska implikationer men i högre grad till förskolans omsorgsuppdrag. Samverkan i ett tidigt skede skapar förutsättningar för ett förebyggande arbete och bidrar till det pedagogiska arbetet med barn som riskerar att fara illa. Samverkan bidrar till förskollärares yrkesutövande och en önskan framkommer om mer kunskapsutbyte mellan förskolan och socialtjänsten. Studien visar att möjligheterna kan bidra till att motverka de utmaningar som framkommer, kring brist på återkoppling och information.