Yrkeslärare arbetar först ofta som obehöriga yrkeslärare för att sedan gå en lärarutbildning. Parallellt med studierna fortsätter yrkeslärararbetet. Vissa yrkeslärarstudenter får lärararbete i början av eller under yrkeslärarutbildning (Romar 2017; Antera 2023). Att arbeta som och studera till yrkeslärare innebär möjligheter och utmaningar som väcker frågor om hur yrkeslärande sker när vederbörande deltar i och rör sig mellan olika kontexter.
Studiens syfte är att utveckla kunskaper om yrkeslärande för lärare som deltar i yrkeslärarutbildning. Lärandet kopplas i studien dels till lärarnas deltagande i praktikgemenskaper i grundyrke, i gymnasial yrkesutbildning och i yrkeslärarutbildning, dels till de spänningar och möjligheter som uppstår när lärarna rör sig mellan de olika gemenskaperna.
Deltagande, tillträde, multimedlemskap och mäklande mellan praktikgemenskaper utgör centrala begrepp i avhandlingens teoretiska ram (Lave & Wenger 1991; Wenger 1998). Dessutom bidrar Akkerman och Bakkers (2011) lärandemekanismer till att belysa lärandet i rörelsen mellan praktikgemenskaper. Rörelsen över gränser och specifikt lärandemekanismen reflektion belyses i denna text. Reflektionen synliggörs genom dels perspective making (att se på sig själva ur andra perspektiv), dels perspective taking (att ta någon annans perspektiv och se olika aspekter i nytt ljus).
Methods/Methology
Studien är kvalitativ. Dess empiriska material är intervjuer med yrkeslärarstudenter. Intervjuerna är individuella och semistrukturerade. De ger möjlighet att samtala om studiens utgångpunkt och ställa följdfrågor som anpassas till specifik informant och sammanhang (Kvale & Brinkmann 2014)
Urvalet utgår ifrån att informanterna är yrkeslärarstudenter som arbetar som yrkeslärare i gymnasieskola/vuxenutbildning. Informanter representerar en bredd av yrkesämnen. De ska ha genomfört åtminstone en termins lärarutbildning och ha erfarenhet av VFU. Några olika lärosätens yrkeslärarutbildningar finns representerade.
Results/Expected outcomes
Att röra sig mellan att vara lärare och lärarstudent upplevs viktigt i yrkeslärandet. Akkerman och Bakkers (2011) lärandemekanism reflektion syns när informanter ändrar sina perspektiv. Det kan vara att se tillbaka på sin första tid som yrkeslärare vid gränsen till och mer präglad av grundyrket (perspective making). Det kan även vara att som yrkeslärare få en annan förståelse för elever genom att själv vara student i lärarutbildningens praktikgemenskaper (perspective taking). Perspektivbytet bidrar till informanters yrkeslärande.
References
Akkerman, S. F. & Bakker, A. (2011). Boundary crossing and boundary objects. Review of Educational Research 81(2), ss. 132–169. https://doi.org/10.3102/0034654311404435ce
Antera, S. (2023). Competence importance and acquisition: comparing qualified and non-qualified vocational teachers. Journal of Education and Work. DOI:10.1080/13639080.2023.2167956
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Lave, J. & Wenger, E. (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge University Press.
Romar, I. (2017). Att förvärva yrkesläraridentitet – En fenomenografisk studie av praktikhandledningens inflytande på yrkeslärarstuderandes identitetsutveckling. Diss. Åbo: Åbo Akademi. https://www.doria.fi/handle/10024/146963
Wenger, E. (1998) Communities of practice: Learning, Meaning and Identitiy. Cambridge: Cambridge University press.
2023.