I uppsatsen behandlas tolv stycken utgåvor av sagan om Snövit från år 1925 - 2004. Relationen mellan sagans text och bild, hur de båda medierna samspelar med varandra och hur bilden kommunicerar med läsaren beskrivs och analyseras. Faktorer som är av intresse är vad i sagans text som illustratören valt att avbilda, om något uteslutits eller lagts till i illustrationen i förhållande till texten och hur bild och text placerats i förhållande till varandra.

Uppsatsen beskriver, analyserar och tolkar även hur och på vilket sätt illustratören har valt att framställa sagans karaktärer samt hur stämningen i boken har påverkats av illustrationernas färg, form och komposition.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kombination av en semiotisk och en formalanalytisk metod. I arbetet används Maria Nikolajevas teorier kring hur bilderböcker kan kategoriseras samt Hans Lund och Lena Kårelands olika teorier kring hur relationen mellan text och bild kan se ut.