Denna uppsats undersöker skillnaderna i krav och progressionstakt mellan grundskolans ämne Svenska som andraspråk (SSA) och vuxenutbildningen Svenska för invandrare (SFI) genom att studera kursplanerna för respektive ämne.

Undersökningen fokuserar på de uppnåendemål som står skrivna i respektive kursplan och som behöver uppnås för att nå ett godkänt betyg. Dels presenteras och kommenteras respektive ämnes uppnåendemål, och den progressionstanke som eventuellt kan skönjas däri, dels jämförs de båda ämnenas mål och progressionstakt med varandra. Resultatet visar att SFI:s progressionstakt sedd utifrån kursplanerna är mer jämn än SSA:s. Vidare framstår en specifik formulering i målen för SSA som töjbar, och därmed också svår att såväl uppnå som att bedöma.

Den något ojämna progressionen, i kombination med det faktum att betyg sätts utifrån slutmålen i år 9, utgör ett problem, eftersom nyanlända elever inte får en chans att bedömas utifrån sin vistelsetid i Sverige. Därmed missar man målet med att faktiskt se till elevens individuella förutsättningar.