I denna uppsats analyseras tre spanska lånord: que, nada och señor utifrån deras bruk i svenska tidningstexter. Orden betyder ”vad”, ”ingenting” respektive ”herr” på svenska. Orden analyseras dels utifrån deras betydelse i de svenska texterna, och dels utifrån deras syfte i texten. Metoden som används i undersökningen analyserar träffarna för respektive ord i Språkbankens konkordanser, närmare bestämt presstexterna (Press 95-98 samt GP 01-04). Begreppsbestämningen av ett ords betydelse som tillämpas i den här uppsatsen är den som enligt Cruse innebär att betydelse bör studeras genom att studera interaktionen mellan ord i en större enhet (2004:41).

                      Analysen visar att det finns tillfällen då det sker en viss semantisk förändring för samtliga ord. Que uttrycker i vissa fall en intensivare betydelse av förvåning än det svenska motsvarande ordet vad. Även nada får en viss betydelseförändring i vissa fall och fyller en lexikal lucka i det svenska språket genom att få en utvidgad betydelse av den svenska motsvarigheten, en hyponymirelation uppstår. Slutligen resulterade analysen av señor i ett fall där det sker en semantisk förändring och ordet fick en förbättrad betydelse ”en fin herre” eller ”gentleman”. Señor förekommer även främst tillsammans med ord som har någon form av koppling till spanskan.