Att producera en livsmedelsprodukt med lång hållbarhet är både fördelaktigt för producenten och konsumenten.  Rydbergs räksallad är en majonnäsbaserad sallad innehållande synliga bitar av räkor och vita betor. Förruttnelsen av majonnäsbaserade sallader sker oftast på grund av produktförstörande mjölksyrabakterier och jäst. Dessa har förmågan att tillväxa vid lågt pH, låga temperaturer och låg vattenaktivitet, vilket gör dem till en utmaning för livsmedelsindustrin att undvika. På grund av deras starka motståndskraft i livsmedel, är det nödvändigt att tillsätta konserveringsmedel till de drabbade produkterna. Natriumbensoat och kaliumsorbat är vanliga konserveringsmedel i majonnäsbaserade produkter och har sin största effektivitet vid låga pH. Syftet med föreliggande examensarbete var att validera och undersöka problemen i hållbarheten hos Rydbergs räksallad. Därför, med hjälp av justering av pH och koncentrationer av konserveringsmedlen natriumbensoat och kaliumsorbat, fokuserar examensarbetet på att försöka förlänga hållbarheten hos Rydbergs räksallad.Mikrobiologiska analyser visade att det är de vita betorna i räksalladen som troligen begränsar räksalladens hållbarhet. Sänkt pH till 3,5 och 3,0 hos de vita betorna gav en märkbar reduktion i tillväxten av aeroba mikroorganismer. Ökad koncentration av natriumbensoat och kaliumsorbat, med avsikt att minska halten av produktförstörande mikroorganismer, gav liknande samband som analysen med justerat pH. En slutsats av studien är att längre hållbarhet hos Rydbergs räksallad fås genom att antingen sänka pH till 3,5–3,0 eller öka halterna av konserveringsmedel hos betorna.