Föreliggande examensarbete utgörs av en exponeringsbedömning för att undersöka intaget av fluor hos 4-åriga barn i hushåll med egen brunn i Kalmar län. Anledningen är att fluor är ett grundämne som kan ha negativa effekter på hälsan, och som samtidigt kan förekomma naturligt i höga halter i berggrund, jord och vatten. I ett nationellt perspektiv utmärker sig Kalmar län, där höga fluorhalter är vanliga. De exponeringsvägar som undersöktes i examensarbetet var intag via: brunnsvatten, konsumtion av jord, tandvårdsprodukter (tandkräm), inandning av damm och intag via livsmedel. Exponering genom dermalt upptag och via konsumtion av hemodlade grönsaker exkluderades ur studien då dessa bedömdes vara försumbara efter genomgång i litteraturen.

Metod: Data för respektive exponeringsväg söktes i vetenskapliga artiklar och publikationer och valdes ut så att de skulle motsvara svenska förhållanden i modellen. Befintliga analyser av ca 4800 privata brunnar i Kalmar län fick representera koncentrationer av fluor i dricksvatten. Fluorhalter i jord uppskattades genom jämförelse med områden med liknande berggrund som provtagits och beskrivits. Intag av fluor via livsmedel representerades med ett intervall, från en exponeringsstudie på barn i samma åldersgrupp, vilket väl återspeglade svenska barns exponering via livsmedel. Detta visades genom att data över fluorhalter i olika livsmedel från Livsmedelsverket kombinerades med information om mängder av respektive livsmedel som intas av 4-åriga barn ur underökningen "Riksmaten 2003". Information om koncentrationer av fluor i tandkräm i Sverige inhämtades från Läkemedelsverket och data över mängder av tandkräm som nedsväljs i samband med tandborstning av barn återfanns i rapporter från SBU och WHO. En beräkningsmodell för generell exponering för fluor hos ett 4-årigt barn skapades i programmet RAMAS Risk Calc. Beräkningar gjordes både deterministiskt och probabilistiskt för att få fram möjliga värden som beskriver intervallet från minimal till maximal exponering.

Resultat: Resultatet visade att hela den studerade populationen från och med första percentilen riskerade att drabbas av mild dental fluoros. 95 % av de exponerade 4-åringarna löpte dessutom risk för dental fluoros med gropar i tänderna. Akut toxisk och letal dos överskreds ej enligt resultaten från denna exponeringsbedömning. Resultaten från detta examensarbete är viktiga eftersom de belyser hur små marginalerna är mellan beräknade doser vid exponering och de doser som kan ge negativa effekter till följd av intag av fluor, även under svenska förhållanden. Vid en översyn av riktvärden för fluor av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen samt vid undersökning av faktisk påverkan på tänder hos barn till följd av fluorintag kan resultaten från detta examensarbete vara av värde.