I denna studie har vi undersökt hur fyra förskolelärare på tre olika förskolor uppmärksammar,

underlättar och hjälper barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hur pedagogerna

tillsammans med specialpedagogen arbetar med stöttning och hjälpmedel för att skapa en

meningsfull pedagogisk vardag för dessa barn i verksamheten.

Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod och är baserad på tre

pedagogintervjuer samt en intervju med en specialpedagog. Utifrån våra intervjuer har vi

bearbetar olika delar och tillsammans skapat en helhet i resultatet. Genom intervjuerna fick vi

en inblick i informanternas arbetsätt och deras syn på hur arbetet med barnen ges uttryck i

verksamheten samt hur man som förskollärare och specialpedagog förhåller sig till begreppet

en skola för alla.

Resultatet visar att alla intervjuade pedagoger och specialpedagogen uppmärksammar, stöttar

och hjälper barn med förmodad eller konstaterad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

genom att se till att deras förutsättningar och behov uppfylls. De påpekar under intervjuerna

att de lägger stor vikt på det gemensamma arbetet med ambition att vara öppen, kunna ge

varandra råd samt att värdet av att kunna diskutera med varandra. Det framkommer även att

trygghet i förskolegruppen är viktigt när det gäller att få barn med neuropsykiatrisk

funktionsnedsättning väl inkluderade i verksamheten samt en öppen och förtroendefull

kontakt mellan föräldrar och förskola.