Bakgrund: När friskolereformen genomfördes för tjugo år sedan var syftet att den skulle göra den svenska skolan bättre. Mångfalden skulle leda till ett utbyte av idéer samt skapa incitament för kostnadseffektivitet och verksamhetsförbättringar. Friskolorna ökar i antal men den kommunala skolan är fortfarande i särklass största huvudmannen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka effekten som friskolor får för den kommunala skolans verksamhet genom att studera hur etableringen av friskolor i ett par kommuner har förändrat deras sett att fördela sina resurser.

Metod: Den metod som använts är den kvalitativa med djupintervjuer och deltagande observation.

Slutsats: Att utsättas för konkurrens har förändrat den svenska skolan. Att gå från ett slutet system till ett öppet ställer nya krav på skolan att anpassa sig, förändra sig och bli effektivare. Kommunerna har fått incitament att förbättra sin verksamhet och se över sin resursfördelning. Samtidigt leder det till att ledig kapacitet ökar och att verksamheten inte alltid lägger sina resurser på det som leder till störst kunskapsökning hos eleverna.