The Baltic Sea is an ecosystem that annually experience large algal blooms that drift towards the coast. Also the river input of humic rich waters have increased along the Swedish coast. This is thought to have effects throughout the ecosystem. In the present study the effect of turbidity and water colour on the feeding behaviour of wild juvenile pike (Esox lucius) was examined. Turbidity depends on the level of suspended particles in the water column. In the experiment, effects of algal induced turbidity, wetland water with a high humic content and clear Baltic Sea water on feeding behaviour of juvenile pike was examined. Experimental setup was repeated on three occasions, one week apart. Results show that feeding behaviour of juvenile pike was not affected by degraded visual conditions. This ability to counteract negative effects on feeding behaviour by degraded visual conditions could work in the favour of juvenile pike, if other coastal fish species would be negatively affected. Increased contrast, behavioural and morphological adaptations could explain why juvenile pike is able maintain the feeding and attack rate even in turbid and wetland waters.

Varje år sker storskaliga algblomningar i Östersjön som slutligen hamnar längs kusterna. Även inflödet från humöst åvatten har ökat längs den svenska kusten. Dessa processer tros kunna ha effekter på hela Östersjöns ekosystem. I denna studie undersöktes hur födosöksbeteendet hos årsyngel av gädda (Esox lucius) påverkas av ökad turbiditet, från alger och brunt våtmarksvatten. Turbiditet styrs av mängden partiklar som finns in vattnet. Experimentet jämförde effekten av alg-inducerad turbiditet, våtmarksvatten med höga nivåer av humus ämnen samt naturligt Östersjövatten på födosöksbeteendet hos årsyngel av gädda. Experimentet löpte över tre veckor och upprepades vid tre tillfällen, med en vecka mellan provtillfällena. Resultaten visar att årsyngel av gädda inte påverkades av försämrade siktförhållanden. Detta skulle kunna vara en fördel för gädda, om andra fiskarter längs kusten påverkas negativt. Ökad kontrast mellan bytet och bakgrund, beteende eller morfologi skulle kunna förklara varför årsyngel av gädda lyckas upprätthålla födosöksbeteendet även i miljöer med sämre siktförhållanden.