Vi har gjort upprepade intervjuer med tio blivande gymnasielärare på lärarutbildningen i Växjö som påbörjade sina studier höstterminen 2007 där vi har kartlagt hur studenternas relation till sina utbildnings- och yrkesval har förändrats under utbildningen. När studenterna vid det inledande intervjutillfället diskuterade sitt utbildningsval upplevdes det som närmast identiskt med ett yrkesval. Utbildningsvalet uttrycktes som både yrkesdestinerande, tvingande och irreversibelt. De förväntningar och krav som studenterna hade på utbildningens innehåll var praktik- och yrkesnära och när dessa inte infriades avbröt en del studenter utbildningen eller sökte nya utbildnings- och yrkesalternativ. Allteftersom utbildningen fortskred uppenbarade sig alternativa yrkesvägar eller fortsatt utbildning bortom, men samtidigt i förbindelse med, lärarutbildningens akademiska innehåll. De studenter som var övertygade om att de skulle bli gymnasielärare i utbildningens inledningsskede fick en väsentligt bredare och oförutsägbar utgång från lärarutbildningen. Kraven på utbildningen förändras inte. De var fortsatt yrkesnära, men inte nödvändigtvis i relation till gymnasieläraryrket. Studien använder begreppet utbildningskontrakt för att förstå hur studenterna uppfattade och hanterade sitt utbildningsförlopp. Innehållet i utbildningskontraktet – och då inte minst samspelet mellan undervisningskontrakt och arbetsmarknadskontrakt - förändrades i anslutning till de erfarenheter studenterna gjorde på gymnasielärarutbildningens såväl akademiska som yrkesnära moment.