Det innebär ett stort ansvar att se till att de elever som har rätt till grundsärskola utreds på ett rättssäkert sätt enligt de lagar och förordningar som styr den svenska skolan. Det är viktigt att ärenden inför ett eventuellt mottagande i grundsärskolan blir ordentligt utredda, att beslut fattas på välgrundade underlag samt att kommunen har rutiner för hur arbetet ska gå till. Tyvärr påvisar Skolinspektionens granskningar att allvarliga brister föreligger. Studiens syfte är att undersöka hur den pedagogiska bedömning, som görs inför ett eventuellt mottagande i grundsärskolan, kan förstås på organisationsnivå med avseende på ansvarsfördelning, rutiner och riktlinjer. Intresset ligger i att undersöka hur kommuner organiserar så att den pedagogiska bedömningen blir så komplett och tillförlitlig som möjligt. Vi har valt att fördjupa oss i hur den pedagogiska bedömningen inför ett eventuellt mottagande i grundsärskolan genomförs. 

Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer. I enlighet med vårt syfte har vi intervjuat de som är eller har varit ansvariga för de pedagogiska bedömningarna som ligger till grund för ett eventuellt mottagande i grundsärskolan i tre olika kommuner. Resultatet visar att rutinerna och arbetsfördelningen ser olika ut i kommunerna. I två av de tre kommunerna är det klassläraren för den aktuelle eleven som är ansvarig för själva skrivandet av den pedagogiska bedömningen. Eventuellt kan en specialpedagog eller speciallärare finnas till hands, men det var inget som dessa kommuner hade rutin på. I den tredje kommunen var det en specialpedagog som var ansvarig för skrivandet. Även erfarenhet och utbildning för de som är ansvariga för att skriva en pedagogisk bedömning varierar i alla tre kommuner.