Efter att vi har vikarierat samt haft praktik på olika förskolor tycker vi oss kunnat se att miljön ibland är uppdelad på ett sätt som vi anser är könsuppdelat och verkar tilltala antingen flickor eller pojkar. Syftet med denna studie är att ta reda på om förskollärare medvetet tar hänsyn till genus vid planering och utformning av förskolans fysiska miljö, samt om detta speglas i flickor respektive pojkars lek. Dessutom är vi intresserade av att försöka se huruvida miljön i förskolan har betydelse för hur barn gör genus. Den fysiska miljön i förskolan är en aktiv del av det pedagogiska arbetet genom att lärande sker i mötet med omgivningen. I miljön bör det finnas platser där barnen kan undersöka, testa, leka, skapa med mera för att hela tiden kunna utmanas och utvecklas som individer. Forskning visar hur tidigt i livet människan formas av samhällets syn på vad som pojkaktigt respektive flickaktigt samt hur vi inom förskolan omedvetet arbetar för att vidga könsrollerna snarare än att utplåna dem. Genus är socialt konstruerat och omgivningen tillskriver män och kvinnor olika egenskaper och förväntningar beroende på dess biologiska kön. Till denna studie används observation och intervju som metod. De mindre barnen inte är påverkade av samhällets syn på flickors och pojkars förväntade roller. Barnen leker med det de för stunden är intresserade av utan att till synes lägga någon värdering i vad de leker med. De äldre barnen leker mer enligt traditionella könsmönster. Barnen är mer medvetna om vad de förväntas leka med, och de leker gärna på samma ställen som barn av samma kön, vilket ger en uppdelning mellan flickor och pojkar. Miljön i förskolan har stor betydelse för barnens lek och utveckling. Dock anser vi oss kunna dra slutsatsen efter denna studie att hur barn gör genus inte påverkas nämnvärt av förskolans fysiska miljö.