Uppsatsen syfte var att undersöka varför olika recensenter av Blomqvists verk upplever liknande känslor och därmed använder samma beskrivande ord. Frågeställningen blev således; Vilka visuella element återkommer i Blomqvists verk? Vilka visuella element kan kopplas till traditionella visualiseringsmetoder av sagor, fantasier och drömmar? Vilka visuella element kan således kopplas till recensionernas upplevelsebaserade beskrivningar? För att besvara frågeställningarna användes Pierre Bourdieus teori om habitus, ett antal begrepp och visualiseringsmetoder, samt tre analysmetoder; word map, innehållsanalys och semiotisk analys. Uppsatsens word map analyserade recensionernas mest och mindre återkommande ord. Vidare bestod innehållsanalysen av 50 verk av Blomqvist, utav dessa valdes tre verk som representerade resultatet ut för semiotiska analyser. Resultatet avslöjade att de mest återkommande orden (värld, verklighet och djur) och de mindre återkommande orden (bland annat känsla, bildvärld, barn och plats) kunde relateras till de kategorier som utmärktes i innehållsanalysen. Dessa kategorier var nämligen barn, växtlighet, kalla färger, djur och horisont. Dessutom återfanns flera element som kunde kopplas till traditionella visualiseringsmetoder. Resultatet blev således att verkens innehåll i kombination med habitus kan ha styrt betraktarnas känslor och därmed deras beskrivningar av Blomqvists verk.