Studien fokuserar socialarbetares föreställningar om mäns viktimisering när de har utsatts för våld. Att undersöka socialarbetare förståelse och bedömning av män som utsatts för våldsbrott är en viktig uppgift för att utveckla professionellt socialt arbete. Detta eftersom kunskaper från sådan forskning kan bidra till en bättre förståelse av sådana tankemodeller som vägleder professionella hjälpare i deras arbete.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur mäns position i könsordningen, kontextuella faktorer och relationen mellan offret och gärningspersonen influerar socialarbetare förståelse och bedömningar av unga mäns viktimisering.

Tidigare forskning om betydelsen av mäns position i genusordningen, det sammanhang som våldet förekommer i samt relationen mellan offret och gärningspersonen är utgångspunkt för studien. Dessutom används attributionsteori samt genus- och maskulinitetsteori som teoretiskt ramverk.

Studien genomförds med hjälp av fokusgruppsintervjuer med socialarbetare i vilka två olika fall diskuteras, en där en ung man som misshandlade av en okänd gärningsman i offentlig miljö och en annan där en ung man misshandlas av en partner av det motsatta könet i hemmet. Det empiriska materialet består av fokusgruppsintervjuer med sexton svenska socialarbetare som arbetar med att stödja unga brottsoffer inom fem specialiserade enheter (

Stödcentrum för Unga Brottsoffer). Två olika vinjetter används som stimulusmaterial i intervjuerna. I en version har offret utsatts för våld av en okänd man på en offentlig plats. I det andra har offret attackerats av en kvinnlig partner i hemmet. Innehållsanalys användes för att analysera deltagarnas diskussioner.

Resultaten visar att socialarbetarna diskussioner rör sig kring följande teman med anknytning till de tre dimensionerna, position, sammanhang och relation:

Manlighet och mäns självbild; Mäns hjälpbehov och hjälpsökande beteende; Stöd som finns och hur socialarbetare bästa arbetar med att ge råd och stöd; Manlighet, våld, hämnd och viktimisering; Egna handlingars betydelse för våldet och viktimiseringen; Alkoholens betydelse för våldet och viktimiseringen samt betydelsen av att offret har en nära relation till gärningspersonen alternativt att denna är okänd för offret.

Inom de aktuella temana framträder en bild av att socialarbetarnas i vissa avseenden har relativt genustraditionella förväntningar på viktimiserade män och manlighet. Emellertid uppvisar de professionella också en medvetenhet om att de unga männens hjälpbehov inte alltid matchas av samhällets hjälpapparat och välfärdsinstitutionerna som helhet och att den hjälp som ges både kan producerar och reproducerar en mer begränsad (restricted) maskulinitet snarare än en att bidra till mer inkluderande (inclusive) former